Nu inleds projektet "Jättepanda till Finland"
Djurskydd, turism eller bådadera? Motiveringarna varierar när finländska intressenter i dag sätter sig vid samma bord för att grubbla på om en finländsk djurpark kunde vara lämplig hemort för en kinesisk jättepanda.
Pandasamtalen inleds vid lunchtid i dag och vid bordet sitter representanter för tre djurparker, några stadsdirektörer och tjänstemän från Jord- och skogsbruksministeriet. Bakgrunden till mötet är att två djurparker – Ranuas och Etseris zoo – aktivt signalerat intresse för att få en jättepanda och bägge instanserna har dessutom flankstöd av sina re- spektive stadsdirektörer, som också är inbjudna till dagens möte.
Vid Högholmen i Helsingfors var den tidigare chefen Jukka Salo väldigt driven i pandafrågan men var den tillträdande chefen Sanna Hellström står vet mötesvärden Jaana Husu-Kallio, kanslichef vid ministeriet, inte. Den saken klarnar också i dag eftersom Högholmen är inbjuden till mötet, men åtminstone tidigare har det sagts att en panda i Helsingfors skulle kräva så stora omändringar i djurparken att det skulle bli både dyrt och svårt.
– Initiativet till mötet togs av oss eftersom det uttryckts intresse för pandafrågan på olika håll. Nu är tanken att vi sitter ner vid ett bord och funderar på hur man kan gå vidare. Staten har egentligen ingen roll utan djurparkerna får lägga fram sina tankar, säger Husu-Kallio.
- Jättepandan blir 150–180 centimeter lång och väger 70–150 kilo. Livslängden är 10–15 år i det fria men den kan leva längre i fångenskap. Den äldsta pandan har blivit 37 år.
- Pandorna lever ensamma och träffas bara för parningen.
-
Det största hotet är att deras naturliga livsmiljöer försvinner och att det därför blir allt svårare för dem att hitta en partner att para sig med. De jagas också för sin päls.
Källor: Bl.a. WWF.
Inför mötet har intressenterna hunnit komma med olika utspel i medier. I helgens Helsingin Sanomat talade Ranuas djurparkschef Tommi Hinno exempelvis om att jättepandan, kanske världens mest kända utrotningshotade art, väcker stort publikt intresse. Eftersom Ranua ligger i Rovaniemi, som också är julgubbens hemort, ser han en kombination av två goda ambassadörer – jättepanda och julgubbe på samma ort. Dessutom har man ett aktivt vänstadsförhållande med kinesiska Harbin, där julgubben är väldigt populär så "det finns goda förutsättningar för samarbete" säger Hinno till tidningen.
I Ilta-Sanomat förhörde man sig i veckan om vilken effekt en jättepanda kunde ha för turismen, och svaren från de officiella turistmyndigheterna var att den säkert skulle locka folk. Tidningen valde att ställa pandan mot Guggenheims museum och parallellerna härrör sig åtminstone delvis från investeringarna som krävs om Finland vill erbjuda boende för en panda.
Det är nämligen ingen billig affär. Dels ska de länder som godkänns av den kinesiska pandamyndigheten betala en licens på omkring 700 000 euro per år till Kina. Dels ställer kineserna hårda krav på under vilka omständigheter pandorna ska bo.
Massiv bambukonsumtion
I tidigare intervjuer med Jukka Salo, som haft och fortfarande har ett aktivt samarbete med Kina kring jättepandorna, har det bland annat nämnts att pandorna behöver egna kliniker och en eller två specialiserade kinesiska vårdare i anslutning till sitt utomlandsboende. Ytterligare utmaningar bjuder pandornas diet på. De behöver 15–20 kilo bambu per dygn. Bambuproduktion av det måttet existerar inte i Finland och kommer knappast heller att existera, på grund av våra klimatomständigheter.
Men trots att det är sevärdhets- och penningaspekter som dominerat pandadiskussionen framhåller Husu-Kallio att diskussionen förstås ska föras utifrån från pandornas, inte Finlands, behov.
– Jag vill inte jämföra pandor med Guggenheim utan nu handlar det om ifall Finland kan vara med om rädda pandorna. Vi ska nu utreda om det finns förutsättningar för det och hur det bäst kan genomföras och finansieras. Staten har inga pandapengar utan den biten måste skötas på annat sätt. Efter det här kontaktar vi Kina och berättar om vår beredskap.
Pandorna har länge varit utsatta och befinner sig i dag i ett väldigt trängt läge. Just nu räknar man med att högst 1 600 individer lever fritt och drygt 300 i djurparker. De lever främst i de kinesiska provinserna Gansu, Shanxi och Sichuan, var- av den sista drabbades av förödande jordskalv för sex år sedan. Som en följd av det har Kina placerat en del av pandorna i regioner som inte är optimala och man har därför sökt efter placeringsorter utomlands för ett 80-tal pandapar.
Trots att Kina är känt för att tidvis utöva politik och diplomati med pandor, säger Husu-Kallio att skyddsaspekten nog ligger bakom den pandaaktivitet som förekommit mellan Europa och Kina. I dag finns det jättepandor utplacerade i Skottland, Spanien, Österrike och Frankrike. Ett femte pandapar torde snart flytta till djurparken i Köpenhamn som i våras fick grönt ljus av Kinas pandamyndigheter.
– Jag ser gärna att Finland också drar sitt står till stacken för pandornas fortlevnad, säger Husu-Kallio.
Julgubbe och panda?
Vid Världsnaturfonden WWF är skyddschefen Jari Luukkonen inte helt övertygad om att det är en fråga om pandornas bästa då man diskuterar Finland som hemort. Organisationen motsätter sig inte pandaprojektet men man förespråkar det inte heller.
– Ser man på saken ur djurets perspektiv så gynnar det knappast pandan om man flyttar den till Finland. Pandan är inte heller anpassad till de kallaste perioder som vi har vintertid och jag vet inte om djurparker är det bästa stället för pandorna heller. Skulle pandan höra hemma i det här klimatet så skulle här för övrigt växa bambu naturligt.
Luukkonen tillägger att ifall man anser att djurparker är godtagbara levnadsramar för vilda djur överlag så går det förstås att tänka sig att en panda eller ett pandapar i Finland kunde bidra till diskussionen om det globala behovet av naturskydd. Men den biten riskerar falla i skymundan då det i stället förs fram pandor som en sevärdhet och ett bidrag till turismnäringen.
– När man börjar bunta ihop pandan och julgubben till ett paket så känns diskussionen kanske inte alldeles seriös.