Tusentals lärare går arbetslösa
Arbetslösheten bland lärare ökar. Enligt OAJ har arbetslösheten bland modersmålslärare och lärare inom yrkesutbildningen ökat med 20 procent på ett år. I augusti fanns det 27 arbetslösa svenskspråkiga klasslärare i Österbotten och 11 i Nyland.
Mer än 8 000 lärare i hela landet var arbetslösa i augusti. Av dem var 286 svenskspråkiga.
Statistiken från arbets- och näringsministeriet från augusti visar att den största enskilda gruppen arbetslösa var lärare i främmande språk. Men den största ökningen har skett bland lärare i modersmålet och yrkesutbildning.
Enligt forskaren Juha Ilves vid OAJ visar den dystra statistiken en arbetslöshetstrend som är ett resultat av det allmänna ekonomiska läget.
– Man har skurit bort anslag till yrkeshögskolor och yrkesutbildning och ändrar strukturer i andra stadiets utbildning samt ändrar finansieringen. Det leder till personalminskningar, säger Ilves.
- Lärare i främmande språk, 1 322 arbetslösa, var den största enskilda gruppen i arbets- och näringsministeriets statistik från augusti.
- Enligt OAJ ökade arbetslösheten bland lärare i yrkesämnen och modersmålslärare med 20 procent, lärare i främmande språk 14 procent och matematiska ämnen 13 procent samt barnträdgårdslärare med 20 procent i hela landet från september 2013 till september 2014.
- Arbets- och näringsministeriets statistik från augusti visar att det bland arbetslösa svenskspråkiga lärare i Österbotten i augusti hittas 27 klasslärare, 19 barnträdgårdslärare, 15 lärare i konstämnen i gymnasium och högstadium, 14 lärare i yrkesämnen, 9 lärare i främmande språk och 6 speciallärare.
- Bland arbetslösa svenskspråkiga lärare i Nyland hittas 12 i yrkesämnen, 12 i främmande språk, 11 klasslärare, 10 lärare i gymnasium och högstadium, 8 lärare i konstämnen, 8 barnträdgårdslärare samt 6 lärare i matematik och modersmål.
Totalt 121 svenskspråkiga lärare är arbetslösa i Österbotten och de flesta bor i Vasa och Jakobstad. Statistiken för Nyland visar 105 arbetslösa lärare där de flesta bor i Helsingfors och Raseborg.
Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund, tycker inte att siffrorna för de svenskspråkiga lärarnas del är alarmerande. De stämmer ungefär överens med siffror som FSL tagit fram. Men han är ändå förvånad över att det finns arbetslösa klasslärare i Nyland då det officiellt är lärarbrist. Vad det beror på är svårt att säga.
– Det förvånar mig att det finns en sådan siffra, men jag har ingen förklaring. Eftersom de anmält sig som arbetslösa arbetssökande betyder det i teorin att de borde få arbete, säger Holmlund och frågar om det finns jobb som går förbi de officiella systemen. Men siffran 27 arbetslösa klasslärare i Österbotten förvånar inte lika mycket.
– Det är i linje med vad vi tror att där finns. De har sin familj och sitt liv där. Inte tycker jag att lärarna måste flytta efter jobben, säger Holmlund. Han framhåller att de arbetslösa lärarna sysselsätter sig med annat. De får inte dagpenning fullt utan fungerar som korttidsvikarier. Holmlund skulle gärna se punktinsatser för att locka arbetslösa lärare till södra Finland.
Linjedirektör Niclas Grönholm vid Helsingfors stad tror att bakom siffran för de arbetslösa klasslärarna i Nyland finns sådana som haft arbete i andra branscher och som nu blivit utan arbete och kommit tillbaka som lärare enligt statistiken.
Men han har svårt att tro att det skulle finnas arbetslösa lärare i Helsingfors.
– Då har de inte sökt våra jobb.
Men han tycker att 27 arbetslösa klasslärare i Österbotten är förhållandevis mycket.
– Vi har fler lärartjänster i Nyland än vad Österbotten har. Det är en stor siffra i den bemärkelsen att den berättar om lärarsituationen i Svenskfinland. Det finns en snedvridning och lösningen är som jag hela tiden sagt att åtminstone en del av utbildningen måste ske i södra Finland.
När lärartjänster lediganslås i Helsingfors kommer det enligt Grönholm alltför sällan ansökningar från flera behöriga.
– Vi har ingen konkurrens. Vi skulle gärna se konkurrens om lärarjobben.
När en lärartjänst i Österbotten är ledig kan det finnas mellan 80 och 100 sökande och de flesta är behöriga. När man inte kan erbjuda fasta jobb för alla får de vikariera när någon ordinarie är sjuk.
I Vasa där lärarutbildningen har sitt högsäte är också arbetslösheten bland lärare störst. Skoldirektör Birgitta Höglund kunde för ett år sedan konstatera att det inte är ovanligt med närmare hundra sökande till samma tjänst i årskurs 1–6. Nu säger hon att det funnits ganska få lediga tjänster de senaste åren.
– Jag tycker vi har haft färre sökande, till speciallärare har de varit cirka 20 och timlärare mellan 40 och 60. De som inte får jobb blir skolgångsbiträden eller har arbete inom morgon- eller eftermiddagsverksamheten. En del får jobb på de stora företagen som till exempel Wärtsilä.