Metrobesvär bollas mellan myndigheter
Efter ett och ett halvt år meddelar Helsingfors förvaltningsdomstol att man inte kan ta ställning till en överklagan som HBL lämnat in. Orsak: det ursprungliga beslutet har fattats i fel ordning.
Matti Lahdenranta bestämde i slutet av mars 2013 att han inte ger ut brevväxlingen mellan Helsingfors stads trafikverk HST och Siemens. HBL hade fyra månader tidigare begärt att få se reklamationerna för att ytterligare och bättre kunna genomlysa projektet med förarlös metro för stadsborna som betalar affären. Det handlar om hundratals brev.
Enligt offentlighetslagen ska svar ges inom två veckor och allra senast inom en månad. HST:s dåvarande verkställande direktör Matti Lahdenranta förklarade dröjsmålet bland annat med att begäran gällde en så stor mängd dokument.
I praktiken överlät HST bestämmanderätten över myndighetshandlingar till Siemens, som hänvisade till affärshemligheter. HST gjorde inte några försök att sålla materialet och ge ut allt det som inte omfattas av bestämmelserna om affärshemligheter. HBL fick ut tre papper med nästintill noll informationsvärde.
HBL gjorde en rättelseyrkan som avslogs. Behandlingen av ärendet fortsatte i Helsingfors förvaltningsdomstol fram till september 2014.
Förvaltningsdomstolen konstaterar, ett och ett halvt år efter att överklagan lämnades in, att man inte kan ta ställning i själva saken. Enligt domstolen borde Trafikverkets direktion ha tagit ställning till HBL:s begäran om information eller ge Lahdenranta fullmakt att svara.
Enligt Justitieministeriet var behandlingstiden i Helsingfors förvaltningsdomstol i snitt nio månader 2013.
Förvaltningsdomstolen beklagar till HBL den långa behandlingstiden och hänvisar till resurserna.
– Vi hade dubbelt så många ärenden att avgöra 2013 jämfört med 2012 men jag håller med om att behandlingen inte ska få dröja så här länge, säger Markku Setälä som är ordförande i sektionen vid förvaltningsdomstolen som behandlade HBL:s överklagan.
Också JO utreder
Metron kan bli föremål för en utredning även hos riksdagens justitieombud. En grupp stadsbor kräver att JO granskar de utredningar, utlåtanden och händelser som föregick Esbofullmäktiges beslut om att bygga Stensviksmetron. Klagomålet bygger bland annat på HBL:s artiklar om förvaltningskulturen i Esbo.
Esbo stad påstod att det blir 150–200 miljoner euro dyrare att bygga ut västmetron först om fem år. Det här antagandet baserade sig på en utredning, som tekniska direktören Olavi Louko gjort själv.
- 13.11.2012 HBL lämnar in en informationsbegäran om att Helsingfors stads trafikverk HST ska ge ut brevväxlingen med Siemens.
- 22.3.2013 Fyra månader senare svarar HST:s dåvarande vd Matti Lahdenranta nekande.
- 8.4.2013 HBL överklagar hos Helsingfors förvaltningsdomstol med hjälp av Journalistförbundets jurist.
- 12.9.2014 Ett och ett halvt år senare meddelar förvaltningsdomstolen att man inte kan ta ställning till själva saken därför att det ursprungliga beslutet borde ha tagits av trafikverkets direktion.
- 22.10.2014 HST:s direktion vägrar ge ut breven. Processen fortsätter i förvaltningsdomstolen.
– Det är min bedömning, någon så kallad utredning finns inte. Min bedömning baserar sig på över 40 års erfarenhet av byggkostnader under längre tidsperioder, sade Olavi Louko i HBL i december 2013.
I augusti 2014 sade Louko i HBL att han inte behöver förhandla med tjänstemännen på Kommunikationsministeriet. Innan det berättade trafikminister Paula Risikko (Saml) att hon inte vet på vilka grunder Stensviksbeslutet togs i regeringen.
Risikkos företrädare Merja Kyllönen (VF) sade nej till förlängningen av västmetron.
Någon uppdaterad kostnads-nytto-analys har fortfarande inte gjorts. Metoden används för att väga fördelar mot kostnader i samhällsprojekt. Utredarna försöker väga in alla aspekter som kan räknas som vinster eller förluster.
Statens revisionsverk kritiserade redan 2010 riksdagen för bristande kvalitetskontroll vad gäller konsekvensbedömningen av stora infrastrukturprojekt.