"De har lovat tala om för oss hur vi ska rösta"
Många invånare i östra Ukraina lever fortfarande som flyktingar i sitt eget land. När resten av Ukraina går till parlamentsval på söndag kommer de inte ens att följa med resultatet. Sitt eget, icke erkända val i början av november känner de knappt till.
PETROVSKIJ/DONETSK
Ljuda Kulitjenko (41) har tänt eld på några kvistar, lagt ett galler över elden och kokar soppa med nudlar. Den provisoriska spisen står på kanten av ett schakt som leder ner i jorden till ett sovjetbyggt bombskydd.
Några kilometer bort ligger Ljuda Kulitjenkos hus. Dit vågar hon och maken inte återvända.
– I början av juli bombades vårt hem och sedan dess törs vi inte bo där. Huset står kvar men är delvis förstört. Vi vill återvända och bygga upp det igen men så länge de fortsätter bomba är det ju ingen idé att reparera något.
Kulitjenko och hennes man jobbar bägge kvar på sina gamla arbetsplatser i en närliggande kolgruva. Någon lön har de inte fått på månader, besparingarna är förbrukade och de lever på humanitär hjälp: kött- och fiskkonserver, ris och gryn.
Ingen följer avtalet
Det borde vara vapenvila i östra Ukraina. I verkligheten dånar Gradraketer och artillerield över Donetskområdet natt och dag. Separatisterna försöker inta flygplatsen, som ukrainska armén fortfarande håller. Ingendera sidan ser vapenstilleståndet som permanent och bägge vill därför lägga mer territorium under sig medan de ännu kan. De mest utsatta är civila som har oturen att bo i gränszoner mellan separatist- och ukrainskkontrollerat område.
Ett sådant område är Petrovskij sydväst om Donetsk. Här bor ett hundratal personer i ett bombskydd med stinkande toalett, utan gas och utan tillgång till kök. Deras hem ligger på några kilometers avstånd men där går det inte att bo – en granat kan falla ner i trädgården eller sylvasst splitter komma flygande genom luften när som helst. På söndag håller resten av Ukraina parlamentsval, något som kvittar lika för dessa medborgare.
– Val? Hur ska vi kunna rösta, det finns inga vallokaler här, säger den pensionerade gruvarbetaren Valentina Guzeva (67).
I de separatistkontrollerade områdena hålls inte parlamentsval, eftersom separatistledarna anser att Ukraina är en främmande stat. Däremot ordnar den så kallade Donetsk- och Luhanskrepubliken sina egna val den 2 november. Valen, som inte erkänns av vare sig Ukraina eller det internationella samfundet, gäller både parlament och president för hela området.
Detta har emellertid inte en enda invånare jag talar med någon klar uppfattning om. Varken nere i bombskyddet eller inne i Donetsk kan någon svara på frågan vad det är man egentligen ska välja – president eller parlament eller bådadera.
– Det är nog president som ska väljas. Så mycket mer vet jag inte, de har inte informerat oss men snart får vi säkert veta mer. Jag tänker rösta på Aleksandr Zachartjenko (premiärminister för Donetskrepubliken), säger den pensionerade sjömannen Aleksandr Sjevtjenko (57) som står och delar ut Donetskrepublikens tidning i centrum av staden.
Avskurna från omvärlden
I Donetsk hör man kanonmuller på avstånd varje dag, men butikerna är fulla med varor och säkerhetsläget betydligt bättre än utanför staden. Utanför staden är det ont om mat, el och vatten. I bombskyddet i Petrovskij vet folk ännu mindre om valet än inne i Donetsk.
– Vi har varken tv eller radio här nere, vi är helt avskurna från omvärlden. Internet saknar vi också. Men de har lovat att hämta valmaterial och tala om för oss hur vi ska rösta, säger Valentina Guzeva.
Hon uttalar sig utan minsta spår av vare sig ironi eller ilska. Invånarna i bombskyddet, majoriteten av dem barn, pensionärer och arbetslösa, är helt och hållet beroende av separatistsoldaterna för att få humanitär hjälp och information utifrån. Hbl:s utsända hade inte blivit insläppta utan att beledsagas av en beväpnad separatistsoldat vid namn Valentin, som glatt låter elvaåriga Jaroslav Lebeditj posera med hans automatkarbin. Pojkens mamma blir rasande och säger skarpt:
– Låt bli det där geväret! Vad har jag sagt om att man inte får röra vapen!
Ingen skolgång
Barnen i Petrovskijområdet kan inte gå i skola eftersom deras skolbyggnad har bombats. Att skjutsa dem till en närliggande skola går inte heller– granater eller Gradraketer kan falla ner när som helst.
– Vi är tvungna att bo här med mamma och mormor. Det är tråkigt. Jag saknar min skola och här finns ingenting att göra, säger åttaåriga Darja Tamasj.
I närheten av gruvan dricker vi te hos den pensionerade gruvarbetaren Marija Pavlijtjuk. Hon har inte fått någon pension på månader, lika lite som hennes tre söner – alla gruvarbetare – har fått några löner. Kolgruvan Trudovaja där de arbetar bombades i augusti. Nu står den stilla.
– Sist vi hade det så här illa var på nittiotalet. Jag trodde aldrig att vi skulle behöva återuppleva det. Jag är ukrainska i tionde generationen och den enda i min familj som kan ukrainska. Men nu får vi bara konstatera att med ukrainarna kan vi inte leva, säger Marija Pavlijtjuk.
Hennes son Maksim Pavlijtjuk kommer instövlande för att hämta en limpa bröd. Han är så arg att orden stockar sig i munnen på honom.
– Hade Ukraina låtit bli att "befria" oss hade vi haft kvar våra jobb i våra gruvor. Nu talar de om att vi ska få autonom status. Tack så mycket men vi behöver ingen autonom status. Vad vi behöver är fred och att de lämnar vårt land.
• Minskavtalet mellan Ukraina och separatisterna slöts i slutet av september. De viktigaste punkterna:
1. Alla tunga vapen ska dras 15 km bort från frontlinjen, vilket skulle skapa en 30 km bred säkerhetszon.
2. Offensiva operationer förbjuds.
3. Flygbombningar förbjuds.
4. OSSE övervakar att avtalet följs.
5. Alla utländska soldater dras bort.
• De bägge första punkterna har inte hållit, inte heller den sista.
• Den 26 oktober håller Ukraina parlamentsval. Den 2 november håller de så kallade Donetsk- och Luhanskrepublikerna gemensamma parlaments- och presidentval, som inte godkänns av omvärlden. Presidentposten är av allt att döma redan vikt för DNR:s nuvarande så kallade premiärminister Aleksandr Zachartjenko. Enligt obekräftade uppgifter ställer även Denis Pusjilin upp i valet.