Vanda ror hem stora investeringar
Skuldsaneringsprogrammet som infördes i Vanda för ett par år sedan bär frukt.
De enda mörka molnen stadsdirektör Kari Nenonen ser är den ökande arbetslösheten och en om möjligt ännu sämre samhällsekonomi.
Ordet utmaning återkommer flera gånger när Kari Nenonen och ekonomidirektör Patrik Marjamaa reder ut inkomster, utgifter, skatteintäkter och hotbilder vid Vanda stads budgetpresentation. Några chockbesked behöver inte invånarna vänta sig, beskedet om två skolor som läggs ner kom i fjol och den frågan lever staden ännu med.
I stället för tråkiga nyheter ser det ut som om nästa budgetår kan redovisa för något nytt. Då når Vanda de mål man ställt upp med stora investeringar.
Stationscentret Dixi öppnas i Dickursby, det blir bostadsmässa i Kivistö och ringbanan som är tågförbindelse till flygplatsen blir klar. Dessutom färdigställs en ny etapp av Ring III som genomgår sanering och utvecklandet av stadscentra fortsätter. Det byggs nytt och staden har omkring 3 600 bostäder i olika skeden av produktion.
Men det har varit utmanande att anpassa de stora investeringarna till budgetar som görs under lågkonjunktur då skatteutvecklingen varit svag. Vanda bevarar ändå skattesatsen vid 19 procent.
– Vi ser inte en höjning av skattesatsen som en lösning, säger Nenonen.
Med hjälp av skuldsaneringsprogrammet sjunker investeringsnivån 2015 med 45 miljoner då de stora trafikprojekten färdigställs. Stadens egna investeringar ligger vid nivån på 100 miljoner euro.
– Vi har alla element under kontroll. Allt beror på hur samhällsekonomin utvecklas. Om landets ekonomi utvecklas positivt går det bra i Vanda. Om den inte gör det har vi och alla andra kommuner utmaningar, säger Nenonen.
Oroväckande är den ökande arbetslösheten. Den ser ut att drabba alla stora städer. Nya lagar och lagändringar medför också nya uppgifter för kommunerna.
– Det sätter ytterligare press på kommunekonomin, säger Patrik Marjamaa. Ett exempel är lagen om social service där hemvårdsstödet förnyas så att båda föräldrarna delar jämnt på pengarna. Ifall papporna inte använder sin del frågar man i Vanda om barnen då behöver heldagsvård vilket skulle betyda större efterfrågan på platser. Effekterna av ändringen kommer att märkas om cirka ett år.
Förutom de stora projekten som blir klara bjuder staden alla elever och studerande som går i skola i Vanda på ett steg in i den digitala världen. Skolorna utrustas med öppet trådlöst nät och man skaffar 16 000 pekplattor som eleverna får använda i undervisningen.
Biträdande stadsdirektör Elina Lehto- Häggroth är entusiastisk inför digitaliseringen av undervisningen.
– Eleverna får börja göra läxor på pekplatta. Vi ger samma möjligheter åt alla elever. Vi kommer att vara bland de främsta när det gäller att erbjuda eleverna möjlighet att arbeta digitalt. I medeltal blir det 1,2 elever per pekplatta, säger Lehto-Häggroth.
Staden utvecklar också den digitala servicen där man inom social- och hälsovården vill att invånarna bokar läkartid via nätet. Det största enskilda investeringsprojektet blir Aurinkokivi servicecentral i Kivistö med skola för 14,6 miljoner, daghem för 4 miljoner och mödra- samt barnrådgivning för 1,8 miljoner.
Staden investerar i saneringar där Dickursby social- och hälsostation kostar 15, 3 miljoner, konserthuset Martinus 1,8 miljoner, servicecentralen i Myrbacka byggs om och saneras för 40 miljoner.