Nu får David lära sig svenska
Colombianska David fick till slut rätt att integreras på svenska. Aleksandr däremot väntar fortfarande på besked.
– På fyra veckor har jag lärt mig mer svenska än vad jag lärde mig finska på ett år, säger David, som kommer från Colombia.
Han var en av de tre invandrare som HBL intervjuade för en månad sedan. De fick inte lära sig svenska, trots att man enligt lagen har rätt att integreras på antingen finska eller svenska.
Kort efter att artikeln publicerats fick David ett nytt beslut. Han hade flyttat från Esbo till Helsingfors, och lyckades få en svensktalande rådgivare vid arbets- och näringsbyrån i Böle.
– Jag sade till henne att jag vill integreras på svenska. Hon frågade om jag är medveten om att 95 procent av finländarna talar finska, och jag sade att jag är det. Efter det godkände de min integrationsutbildning på svenska, säger David.
Han är mycket nöjd med beslutet och med svenskundervisningen på Arbis i Helsingfors. Beslutet innebär att han är berättigad till integrationsstöd, som är cirka 37 euro per dag, och inte behöver betala för kursen på Arbis.
JO nästa
Aleksandr som flyttat till Finland från Ryssland väntar däremot fortfarande på ett beslut. Han bor i Esbo och hör till arbets- och näringsbyrån där.
Aleksandr bodde ett år i Österbotten innan han flyttade till Esbo och talar redan ganska bra svenska.
Efter HBL:s bevakning lovade arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP) att fallen där invandrare inte fått integreras på svenska ska utredas.
Aleksandr tänker nu ta kontakt med Arbets- och näringsministeriet.
– Jag hoppas att det hjälper. Och om det inte gör det ska jag skriva till justitieombudsmannen, säger Aleksandr.
Finska först i Pargas
När Pargas i december tar emot fyra syriska flyktingfamiljer kommer integreringen att ske på finska, även om majoritetsspråket i Pargas är svenska. Det här har en del Pargasbor reagerat negativt på.
Hur tänkte ni i Pargas när ni beslöt integrera invandrarna på finska, Pargas barnomsorgschef Pia Hotanen?
– Man försökte se på frågan ur många synvinklar. Tanken med att låta integreringen ske på finska motiverades bland annat med att flera av barnen är i skolåldern. Vi gick igenom vilka möjligheter vi har att ta emot dem. I den finska skolan finns det till exempel en läroplan för barn som kommer från andra kulturer.
– Visst tänkte vi på att närsamhället i Pargas är svenskt, men ser man på vår närregion Åbo och S:t Karins är den väldigt finsk. Också utbudet av kurser kopplade till arbetslivet talade för en integrering på finska, säger Pia Hotanen.
Carita Henriksson (SDP) som sitter i Pargas stadsfullmäktige var också med och fattade beslutet om att integreringen ska ske på finska.
– I mars arrangerades ett diskussionsmöte med temat flyktingpolitik och flyktingfrågor i Pargas. Tre av dem som kom till mötet var flyktingar som integrerats på svenska i Pargas. Enligt dem hade det varit betydligt lättare att komma in i arbetslivet om de först hade fått lära sig finska. Merparten av dem flyttade senare till Åbo för att få jobb och där behövdes finskan mer än svenskan.
– Det var alltså ett beslut grundat på flyktingarnas erfarenheter, säger Henriksson.