20 år sedan folkomröstningen om EU

Finlands folk sade ett klart ja till EU i den rådgivande folkomröstning som ordnades söndagen den 16 oktober 1994.

Ja-sidan kunde dra en suck av lättnad efter att farhågorna om ett mycket jämnt val inte besannades, men segern blev ändå inte så stor som de flesta gallupar hade spått veckorna före valet.

När rösterna räknats kunde man konstatera att 56,9 procent av väljarna var för ett medlemskap, medan 43,1 procent var emot. Resultatet var tillräckligt entydigt för att garantera att riksdagens slutbehandling av anslutningen till EU inte kunde bli annat än en formalitet.

Visserligen skulle omröstningen i riksdagen kräva två tredjedels majoritet efter grundlagsutskottets meddelande att beslutet om medlemskap måste fattas med så kallad inskränkt grundlagsordning. En minoritet på 67 ledamöter kunde alltså i princip fälla medlemskapet, men som president Martti Ahtisaari konstaterade efter folkomröstningen, var resultatet så pass klart att det måste ses som både moraliskt och politiskt bindande.

Hufvudstadsbladet toppade dagen efter valet sin första sida med en bild från ja-sidans segerfest, men i samma dags ledare konstaterade chefredaktör Bo Stenström följande:

”Det vi inte behöver nu är en politisk nej-rörelse, eftersom den skulle driva ut EU-kritikerna i maktlös opposition. EU-medlemskapet är för viktigt för att överlämnas bara åt de EU-entusiaster som har enbart egna fördelar av medlemskapet och som inte ser några som helst svårigheter. De som riskerar att förlora på medlemskapet har mest att vinna på att engagera sig aktivt i Finlands EU-politik!”

En närmare granskning av valresultatet visade också att Finland var tudelat i fråga om medlemskapet. Förespråkarna hade klart övertag i de södra delarna av landet, framför allt i städerna, medan nej-sidan var starkare ju längre norrut i landet man befann sig och speciellt bland landsbygdsbefolkningen.

Därtill syntes en klar koppling mellan högre utbildning och en positiv inställning till EU.

Av de riksdagsledamöter som hade intagit en negativ inställning till medlemskapet, meddelade många redan på valkvällen att de kommer att böja sig och respektera majoritetens vilja i den slutliga riksdagsbehandlingen. Men det fanns också de som såg saken annorlunda. Bland andra De grönas Erkki Pulliainen ansåg att ja-sidan borde ha vunnit med två tredjedels majoritet, eftersom det är vad som krävs i riksdagen.

Riksdagen godkände medlemskapet den 18 november med klara siffror – 152 för och 45 mot – och den 1 januari 1995 anslöt sig Finland tillsammans med Sverige och Österrike till EU.

Läs tidningen här.

Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.