IS tar Kobane – en gata i sänder
Det internationella samfundet pressar Turkiet att agera, men landets utrikesminister dömer ut en markoperation mot IS som orealistisk.
Extremistgruppen IS krigare såg under största delen av torsdagen ut att befästa sitt övertag i nyckelstriderna om den huvudsakligen kurdiska staden Kobane på gränsen mellan Syrien och Turkiet. Enligt rapporter kontrollerade jihadisterna en tredjedel av staden, vars civilbefolkning till största delen flytt över gränsen till Turkiet. En kurdisk milisledare och flera av hans män ska ha dödats när IS stormade en försvarsbastion i nordöstra Kobane. Kurdiska styrkor uppges däremot fortfarande hålla stånd i stadens centrala, södra och västra delar.
Sent i under kvällen rapporterade BBC att den USA-ledda koalitionens bombplan och stadens försvarstrupper ändå lyckades hejda IS framryckning mot stadens centrala delar.
Kalifatets avancemang har inte skett utan betydande förluster. Enligt al-Jazira har tiotals jihadister dödats i koalitionens flygräder, som bland annat förstörde fem pansarfordon. Men i det kaotiska läget varierar uppgifterna kraftigt, samtidigt som pessimismen breder ut sig. USA:s försvarsministerium konstaterade det som Kobanes försvarsstyrkor tidigare betonat: att flygräderna inte verkar räcka till för att undsätta den belägrade staden.
Då närstrider rasar kring gathörn och i gränder är det svårt att ingripa från luften. För att skymma sikten och öka förvirringen har IS-krigarna stuckit flera hus och högar med bildäck i brand.
– Vi måste erkänna att flygräder kanske inte kan hindra Kobane att falla i IS händer, säger Pentagons pressekreterare John Kirby enligt Reuters.
Turkiet avvaktar
Blickarna vänds därför mot Turkiet, som radat upp pansarvagnar på sin sida om gränsen till Syrien. Om Kobane faller skulle IS kontrollera över hälften av Syriens 820 kilometer långa gräns med Turkiet. Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu träffade Natos nya generalsekreterare, Norges förra statsminister Jens Stoltenberg, i går i Ankara för att diskutera krisen.
Enligt Cavusoglu kan omvärlden inte begära att Turkiet på eget bevåg ska leda en markoperation för att mota jihadisterna i grind.
– Det är inte ett realistiskt alternativ. Men sedan när Nato fattar ett gemensamt beslut kommer Turkiet att göra sin andel, säger den turkiska utrikesministern.
Turkiet har föreslagit att Nato ska inrätta en flygförbudszon eller en buffertzon på den syriska sidan om gränsen, men enligt Stoltenberg har den åtgärden ännu inte diskuterats inom militäralliansen. Turkiet vill också ha garantier för att koalitionens insatser i Syrien också riktar sig mot den syriska presidenten Bashar al-Assad, inte bara mot IS.
Turkiets motvilja att förse de kurdiska styrkorna med vapen då ammunitionen i Kobane sinar bottnar också i det långa inbördeskriget mot landets kurdiska minoritet, som lämnat många oläkta sår. Den turkiska regeringens linje har gett upphov till omfattande prokurdiska protester i olika delar av Turkiet, som också lett till över 20 dödsoffer då demonstranter drabbat samman med kravallpolis.
Hungerstrejk i Helsingfors
Svallvågorna av slaget om Kobane har också nått Helsingfors. På Riksdagshusets trappor samlades tiotals demonstranter försedda med kurdiska flaggor och bilder av den kurdiska ledaren Abdullah Öcalan. Demonstranterna kräver bland annat starkare politiska ställningstaganden mot IS och att Finland och EU sätter större press på Turkiet att undsätta Kobane.
– Turkiet borde pressas med sanktioner om landet fortsätter sabotera de syriska kurdernas försvarskamp genom att blockera gränsen för dem som vill ta sig in och delta i striderna, säger Airin Bahmani som har rötter i Iran.
Tillsammans med studerandena Pauli Huotari och Johannes Hautaviita organiserar Bahmani en hungerstrejk för att visa solidaritet med Syriens kurdiska befolkning. Trion spände upp ett tält på Kamptorget i centrum.
– Konflikten har fått alldeles för lite uppmärksamhet i Europa, inte minst med tanke på att kurderna i motsats till många andra grupper i Syrien förespråkar jämställdhet mellan könen. Om Kobane faller är det sannolikt att IS kommer att genomföra massavrättningar på den befolkning som finns kvar i staden. Det minsta EU kan göra är att formellt stämpla IS som en terrororganisation, säger Bahmani.
Källor: al-Jazira, AFP, Sveriges radio, BBC, Reuters, TT, FNB.