Ryssland het valfråga i Lettland
I helgen går Lettland till val, bara tre år efter nyvalet 2011. Valrörelsen har präglats av hotet från Ryssland och frågan om en Natobas i landet. Och mitten-högerkoalitionen som styr landet väntas behålla makten.
De tre som är kvar av de fyra lettiska regeringspartierna ser enligt färska mätningar ut att få egen majoritet i parlamentet. Om så blir fallet blir nästa regering i Riga, den nittonde på drygt tjugo år, mycket snarlik den avgående med premiärminister Laimdota Straujuma.
– Det skulle bli en väldigt västvänlig regering, för EU och nära USA utrikespolitiskt. Inrikes skulle politiken präglas av liberala värderingar, säger professor Daunis Auers, statsvetare vid Lettlands universitet i Riga.
Straujuma tog över när Valdis Dombrovskis oväntat avgick i november i fjol. Dombrovskis, hyllad för krishanteringen efter 2008–2009 och för att ha fört Lettland in i eurozonen, avgick efter takraset på en nybyggd stormarknad i Riga – en katastrof där 54 personer omkom.
Relationen till Ryssland och förslaget om en Natobas i Lettland har varit heta frågor i valrörelsen. Ekonomin, bromsad av Rysslands importförbud mot livsmedel från EU, privatiseringar och de stora förmögenhetsklyftorna i landet har också ofta tagits upp, enligt Auers.
En annan stor fråga är att så många unga och välutbildade medborgare väljer att flytta till Västeuropa, för bättre studie- och karriärmöjligheter. Sedan självständigheten 1991 har befolkningen minskat med en femtedel till cirka två miljoner. Samtidigt har allt fler ryssar skaffat sig tillfälliga uppehållstillstånd i Lettland, med hjälp av investeringar i fastigheter eller företag.
Klyftan ökar
Det beräknas redan finns cirka 270 000 rysktalande permanent boende i Lettland, men de saknar såväl rösträtt som rätt till jobb i offentlig sektor. De hålls isolerade med hjälp av bland annat hårda språkprov för att bli medborgare.
Partiet Harmonicentern har byggts upp av politiker med ryskt ursprung. Men trots att partiet blev störst, med 31 av 100 mandat i nyvalet 2011, är det enligt Auers isolerat i parlamentet och klyftan till de andra partierna har ökat i skuggan av Ukraina-konflikten.
Kreditvärderingsinstitut som Moody's och Standard & Poor's har i sommar höjt kreditbetygen för Lettland, men även varnat för risker i banksystemet. Bland annat pekar de på att nästan 50 procent av insättningarna i bankerna är från Ryssland och andra forna sovjetrepubliker. Dessa tillgångar anses osäkra om Ukraina-konflikten skulle bli än värre.
På ägarsidan domineras Lettlands banksystem av svenska och norska storbanker.