Bräckligt stöd tvingar Löfven kompromissa
Sveriges kommande regering vilar på ett "unikt svagt parlamentariskt stöd". Det innebär att Stefan Löfven som statsminister tvingas kompromissa för att få något gjort.
STOCKHOLM I dag väljs Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven med stor sannolikhet formellt till statsminister i Sverige. Det sker efter en dryg veckas intensiva förhandlingar med Miljöpartiet, som ska ingå i Löfvens minoritetsregering.
De två partierna har varit oeniga i en rad frågor före valet, men har nu enats på flera punkter. I går nåddes en uppgörelse i den kanske största frågan, kärnkraften.
- Kärnkraften: Ägarna till kärnkraftverken ska själva bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader. Säkerhetskraven skärps och kärnavfallsavgiften höjas. Planer på att förbereda för bygge av ny kärnkraft avbryts. Förnybar elproduktion byggs ut.
- Försvaret: Miljöpartiet MP säger ja till ökade försvarsutgifter, bl.a. köp av nya Jas-plan och ubåtar, vilket MP tidigare varit emot.
- Skolan: Gymnasiet blir obligatoriskt och förskoleklassen blir obligatorisk. Det ska också satsas på mindre klasser och högre lärarlöner.
- Motorväg: Förbifart Stockholm, ett gigantiskt motorvägsprojekt väster om Stockholm, ska byggas, men byggstarten skjuts fram med ett halvt år. MP har varit starkt emot bygget.
- Migration: Socialdemokraterna går med på att inte kräva strängare regler för arbetskraftsinvandring och den migrationspolitik som förra regeringen drev ligger fast.
- Jämställdhetsfrågor: MP och S är överens om en tredje pappamånad. MP ville ha två nya pappamånader. Det kan också bli lag på kvotering av kvinnor i börsstyrelser, men först efter år 2016.
- Understöd: Arbetslöshetsersättningarna höjs och detsamma gäller sjukpenningen.
-
Arbete: Målet är att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet 2020. Det ska bli förbjudet för arbetsgivare att erbjuda många visstidsanställningar efter varandra.
Källor: Svenska Dagbladet och andra svenska medier.
Men uppgörelsen fick genast mothugg i motståndarlägret. Till exempel Folkpartiets ordförande Jan Björklund påminde om att den borgerliga Alliansen, som förlorade makten i riksdagsvalet, kan fälla uppgörelsen.
– Alliansens energiöverenskommelse innebär att gammal kärnkraft får ersättas med ny. Och som jag har uppfattat så har den huvudinriktningen stöd i riksdagen eftersom även Sverigedemokraterna har liknande åsikter, sade Björklund.
I minoritet
Björklunds uttalande visar tydligt det dilemma som Stefan Löfven kommer att få brottas med under sin mandatperiod. Hans regering har bara 138 av 349 ledamöter bakom sig i riksdagen och får inte igenom sina förslag utan stöd av andra partier.
Det innebär att Löfven måste ta till en rad kompromisser med andra partier för att få tillräcklig stöd för sina reformer och för att isolera invandrarkritiska Sverigedemokraterna från allt inflytande, som han lovat.
Det innebär också att han får svårt att få ihop till den handlingskraftiga regering som han lovade före valet.
– Den handlingskraften får han säkert inte, det blir nästan omöjligt, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Den blir inte handlingskraftig så till vida att den kan föra en långt dragen socialdemokratisk politik. Och det är ett problem, därför att det finns ett uppdämt behov och en önskan och en tro hos rätt många socialdemokrater att nu kommer politiken att vrida sig åt vänster.
Å andra sida tror inte Hinnfors att Löfvens regering behöver bli helt passiv. Hinnfors säger att man "inte ska överdriva problemet".
Samarbete över blocken
Nyligen kom också signaler om att motståndarblocket, Alliansen, tar time-out en tid framöver, vilket öppnar för blocköverskridande samarbete.
– Lägger man skickligt formulerade förslag kan man locka in till exempel Folkpartiet ibland och Centerpartiet ibland och ibland båda partierna, och samtidigt visa att man är en regering som driver politiken. Det är klart att regeringen vilar på en bräcklig grund, men den är inte riktigt så svag som siffrorna ser ut.
Även det faktum att Vänsterpartiet inte får någon plats i regeringen kan underlätta samarbetet över blocken, tror Malena Rosén Sundström, doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hon talar om ett "unikt svagt parlamentariskt stöd för regeringen".
– Löfvens val att inte ta med Vänsterpartiet får väl ses som det bästa strategiska valet i det här läget.
Uttalandet ska ses mot bakgrunden av att de borgerliga partierna vägrar samarbete med Vänsterpartiet.
Under veckan har Löfven och Miljöpartiet lagt fram flera förslag som de vill driva under mandatperioden. En del är redan på förhand är dömda att falla i riksdagen. Att Löfven ändå väljer att lägga fram dem förklarar Rosén Sundström så här:
– Å ena sidan kan ju regeringen signalera till sina väljare att "vi försöker förnya och förändra och här kommer vi med våra förslag, men de avvisas". På ett sätt kan de göra poäng av det och säga att oppositionen inte vill samarbeta. Men å andra sidan är ju också risken att för många sådana utspel och förslag som inte går igenom i riksdagen kan visa på regeringens svaghet. Så det är lite av en balansgång.