Plastkassarna omsätter miljontals euro

För konsumenternas del är plastkassen en utgift få tänker på. Det handlar om 15 eller 20 cent per kasse några gånger i veckan. Men multiplicerat med hundratals miljoner blir det fråga om stora summor.

En undersökning i Sverige nyligen visar att Icabutikernas plastkassar kostar 60–70 öre att tillverka och därför ger butikskedjan en vinstmarginal på nästan 75 procent. På årsnivå ger plastkassarna Ica en inkomst på omkring 213 miljoner kronor, eller drygt 24 miljoner euro, enligt Affärsvärlden.

Hur mycket en finsk mataffärs plastkasse kostar att tillverka vill varken S- eller K-gruppen uppge.
– Det är en affärshemlighet mellan tillverkare och köpman, säger Timo Jäske, miljöchef på Kesko.
– Inte är det här någon guldgruva, säger Robert Lakner på S-gruppen.

Hos Keskos mataffärer går det åt 90 miljoner plastkassar per år. Priset varierar mellan 15 och 20 cent per kasse vilket ger upp till 18 miljoner euro i bruttointäkter för dem. För S-gruppens mataffärer är siffran 140 miljoner plastkassar, alltså upp till 28 miljoner euro i bruttointäkter. Vad vinsten är vill de inte uppge.
– Men det är ju inte så att vi uppmanar kunderna att köpa dem, utan det är en serviceprodukt vi erbjuder våra kunder, säger Lakner.

Inget totalförbud aktuellt
I många länder har det varit vanligt att gratis dela ut tunna små plastpåsar vid matbutikskassan. Flera länder har infört ett förbud mot dem och även EU vill minska användningen av dem med 80 procent.

Men i Finland poängterar köpmännen att den finländska användningen av plastkassar skiljer sig radikalt från resten av världens och att något förbud för vanliga mataffärspåsar därför inte behövs. Varken Kesko eller S-gruppen har några planer på att drastiskt försöka minska på användningen av plastkassar. Plastkassen ses helt enkelt inte som någon stor bov i Finland.

Båda erbjuder olika sorters kassar som alternativ och har haft kampanjer där hållbara flergångskassar har fått något snyggt designtryck för att locka kunder. Men det är fortfarande plastkassen som är det överlägset vanligaste valet hos kunderna.
Har ni planer på att minska på åtgången av plastkassar genom att till exempel höja priset på dem?
– Om myndigheterna bestämmer sig för en skatt eller något sådant kan det förstås synas i priset, men jag tycker inte det är rätt väg. Det är kunderna som bestämmer vilken kasse de vill ha. Vårt ansvar är i stället att till exempel höja andelen återanvänt material i kassarna, säger Lakner.

Jäske vill gärna lyfta fram att Pirkkaplastkassen, gjord till 90 procent av återvunnen plast, har fått högsta poäng i jämförelser mellan olika butikskassars livscykel och påverkan på miljön. Den vann till och med över papperspåsen.

Jäske poängterar också att 70 procent av kassarna i matbutiken tillverkas i Finland.
– Det är en sysselsättningsfråga. Kassarna produceras i dag i Finland och vi ska vara måna om de arbetstillfällena.

Avgift för fruktpåsarna
De plastpåsar som EU-förbudet skulle gälla påminner mest om de små påsar som erbjuds vid frukt- och grönsaksdiskerna i Finland i dag. Användningen av dem försökte både S-gruppen och Kesko minska på i somras genom att sluta erbjuda dem automatiskt vid kassan för till exempel frysvaror.

– Det var en förändring som togs väl emot, förslaget kom från kunderna, säger Jäske.

I dag har de vanliga stora butiksplastkassarna inte någon avfallsavgift alls. Bernt Nordman, verksamhetsledare på Natur och Miljö, föreslår att det är där man ska börja om användningen ska minska.

– Det kunde vara en bra idé med motsvarande system som dryckesförpackningarna. En avfallsavgift som syns i priset.

Han önskar en avgift också på de små fruktpåsarna. Och så skulle det vara viktigt med konsumentupplysning om att det allra bästa alternativet är att ha en egen kasse med sig till butiken.
– Övergången till en plastpåsfri vardag kräver att både konsument och handel drar sitt strå till stacken. Så länge konsumenterna vill ha plastpåsar kommer handeln att erbjuda dem, säger Nordman.

Undvik åtminstone fruktpåsarna

• EU-parlamentet har beslutat att användningen av tunna små plastpåsar, de som motsvaras av fruktpåsarna i finländska butiker, ska minska med 80 procent.
• Det miljövänligaste alternativet i matbutiken är att du har med dig en kasse hemifrån och inte köper en ny platskasse.
• Du kan också minska på din användning av de mindre frukt- och grönsakspåsarna på flera sätt:
• Frukter med hårt skal och rena grönsaker behöver inga påsar alls.
• Väg de olika frukterna separat, men lägg dem i samma påse.
• Frysvaror behöver ingen extra plastpåse under transporten.
• Ta med använda fruktpåsar i fickan och fyll dem på nytt i butiken.