Oklart om modellen förlänger arbetslivet

Modellen till ny pensionsreform har tagits emot odelat positivt av främst näringslivet och regeringen. Näringslivet har haft som mål att pensionsavgifterna inte får fortsätta stiga.

Den nu aktuella reformen lättar på förhöjningstrycket. Enligt beräkningar kan pensionsavgifterna hållas på nivån 25 procent av lönesumman.

Nu är avgifterna, som arbetsgivarna och -tagarna betalar tillsammans, 24,4 procent.

Regeringen berömmer modellen för att den minskar på hållbarhetsgapet, det vill säga underskottet i den offentliga ekonomin.

Besparingarna beräknas på långsikt vara två miljarder euro tack vare reformen.

Men det förutsätter att den genomsnittliga pensionsåldern stiger till 62,4 fram till 2025.

Ny reform blir aktuell igen

Akademikercentralen Akava tror inte att den nu aktuella modellen förlänger arbetskarriärerna. Akavas styrelse var enig i sitt beslut att förkasta förslaget. Huvudargumenten bakom kritiken är att de sporrande elementen, för att bli kvar i arbetslivet, saknas.

I dagens pensionssystem finns en höjd intjäningsprocent på 4,5 procent som en 63 år fylld person kan dra nytta av om hen blir kvar i arbetslivet.

I den nu aktuella modellen finns en så kallad uppskovsförhöjning som ger ett extra tillägg på pensionen. Men den har en höjande effekt på pensionen först efter 65 årsdagen.

Akavas ordförande Sture Fjäder redogjorde för tongångarna i Akavas besvikna styrelse.

– Vi är säkra på att det snart blir aktuellt att igen förhandla fram en ny pensionsreform. Den här förlänger inte arbetskarriärerna. Modellen sporrar inte folk att utbilda sig. Den är dessutom mycket dålig för högt utbildade kvinnor som har en splittrad arbetskarriär under sina första 10-15 år på arbetsmarknaden, sade Fjäder.

Akava hade efterlyst kvalitativa arbetslivsreformer som skulle höja trivseln på arbetet och stärka arbetsförmågan.

De här reformerna kom inte, anser Akava.

Den här frågan diskuterades också på tjänstemannacentralen STTK:s styrelsemöte. Styrelsen godkände pensionsmodellen med siffrorna 19–2.

Övervägande bra reform

Ordförande Antti Palola ansåg att de positiva sidorna med reformen är överlägset flera än svagheterna. Han lyfte framför allt fram rättviseaspekten då alla har samma intjäningsprocent under hela arbetskarriären. Men han medgav att vissa arbetslivsreformer inte kom med.

Generalsekreterare Leila Kostiainen på STTK påpekade att personer som jobbar deltid borde ha rätt att bestämma hur arbetstiden förkortas. En heltidsanställd borde ha rätt att bestämma hur arbetstiden infaller i arbetsschemat.

Det här är viktiga frågor för fortsatt arbetsförmåga.

Också fackcentralen FFC:s styrelse debatterade modellen. I arbetarfacken väckte den nya pensionsåldern på 65 år mest diskussion. FFC:s styrelse godkände modellen med siffrorna 16–4. Transportfacket AKT, Byggnadsförbundet, Livsmedelsarbetarförbundet och Fackförbundet för kabinpersonal i Finland röstade emot modellen.

Det att Akavas styrelse förkastade pensionsmodellen har ingen praktisk betydelse för hur processen med pensionsmodellen fortsätter. Det nya pensionssystemet som borde träda i kraft första januari 2017 gäller också Akavas medlemmar.

Splittringen mellan löntagarorganisationen kan ha en negativ effekt på förhandlingarna om en förlängning på det inkomstpolitiska helhetsavtalet som är i kraft just nu och som garanterar arbetsfred i landet.

Sture Fjäder beskrev Akademikercentralens bitterhet med att säga att Akava noga kommer att överväga om det är någon idé att godkänna en förlänging på avtalet sommaren 2015.