Raseborgare läser andra inhemska från ettan
Raseborg möblerar om bland de extra undervisningstimmarna i grundskolan och satsar på språk.
Eleverna ska börja läsa lång lärokurs i det andra inhemska språket redan i årskurs ett hösten 2016. Det beslutade stadens bildningsnämnd på tisdagskvällen. I trean erbjuds alla frivillig lång lärokurs i engelska.
Arrangemanget finns sedan tidigare i den finska skolan i Ekenäs, Hakarinteen koulu med klasserna 1–9, och där har inlärningsresultaten i engelska varit klart bättre än i landet i genomsnitt trots att lärotimmarna i språket är färre än i andra finska skolor, säger bildningsdirektören Robert Nyman.
– Vår slutsats är att språkstudier stöder språkstudier.
Beslutet har föregåtts av en livlig debatt bland de finskspråkiga raseborgarna, av vilka många ville ha engelska som första språk. Också i bildningsnämnden blev det en omröstning, där de finskspråkiga medlemmarna ville att svenskan i ettan skulle vara frivillig.
Engelskan populärare bland finnar
Raseborgs stad genomförde en enkät bland föräldrar till skolelever och föräldrar till dagisbarn i åldern 4–6 år. En knapp majoritet av de finskspråkiga föräldrar som svarade ville att barnen skulle börja läsa engelska i ettan. Alla finska elevkårer ville ha engelskan som första språk.
– Men bland dagisföräldrarna ville 63 procent att barnen börjar läsa svenska i ettan. Vi försämrar inte engelskans ställning, påpekar Nyman.
De finska föräldrarna frågades också om de skulle välja svenskan som valfritt språk från trean om engelskan blev obligatorisk från ettan. Av dem som svarade på frågan sade 26 procent ja.
– Därför vände vi på det hela och gjorde svenskan obligatorisk. Vi räknar med att nästan alla väljer den frivilliga engelskan från trean, säger Nyman.
Valfriheten relativ
Mer valfrihet är en relativ fråga, säger Nyman. Om varje årskurs i en liten skola väljer språk med majoritetsbeslut får inte minoriteten som den vill. Att bilda två undervisningsgrupper skulle kräva stora skolor, men de flesta finska skolor i staden är små. Man skulle också kunna bestämma att vissa skolor börjar med svenskan och andra med engelskan, men bildningsnämndens finska sektion ville att alla skolor ska ha samma system.
Borde ni inte ha låtit nämndens finska sektion avgöra frågan för de finska skolorna med tanke på att svenskspråkiga i kommuner med svensk minoritet kämpar för att få eller behålla autonomi i skolväsendet?
– Den finska sektionen sade inte att engelska borde vara första språket. Sektionen ville ha en grundligare utredning och sade att om svenskan är första språket bör det vara samma system i alla skolor.
De svenska föräldrarna var nästan enhälliga om att barnen ska börja läsa finska när de börjar skolan.