Sannfinländarna vill införa donationsbaserat utvecklingsbistånd
Sannfinländarnas förslag om att göra biståndet mer beroende av frivilliga bidrag väckte inget större intresse i riksdagen på tisdagen. Ärendet diskuterades utgående från regeringens senaste utvecklingspolitiska redogörelse.
Sannfinländarna anser att biståndet i fortsättningen ska bygga på frivilligt insamlade medel. Utvecklingsminister Pekka Haavisto (Gröna) påminde om att den grundsumma på 250 miljoner euro som Sannfinländarna vill grunda stödet på är ungefär lika stor som den summa som medborgarorganisationer samlar in för humanitär hjälp i dagsläget.
Haavisto betonade också att den sannfinländska modellen kan leda till att Finlands andel av pengarna till FN-organisationer, världsbanken och EU minskar. Det skulle i sin tur sannolikt minska möjligheterna att nå de internationella, långsiktiga biståndsmålen.
Enligt Haavisto är det svårt att samla in större summor via frivilliga bidrag. Barnsjukhuset i Helsingfors lyckades bra i sin insamling, men Haavisto använde det ändå som exempel.
– Att komma över en miljard i en årlig insamling är en ganska stor utmaning, säger Haavisto.
Socialdemokraternas Jukka Kärnä konstaterade att det sannfinländska steget vore ett steg från välfärdssamhälle till välgörenhetssamhälle.
Skatteavdrag?
Sannfinländarnas föreslag bygger på att donationer till bistånd ska vara avdragsgilla i beskattningen upp till 200 euro. Ur direkta budgetmedel ska biståndet bara få 250 miljoner euro i stället för ungefär en miljard, som det varit de senaste åren.
Riksdagsmannen Juho Eerola (Sannf) talade då modellen presenterades och hänvisade till statistik om att de flesta finländare ser biståndet som viktigt.
– Då biståndet har ett starkt stöd bland befolkningen så tror vi att man med detta grepp till och med kan få in mer pengar, sade Eerola.