Professor: Finlands utrikespolitik närmar sig Estlands
Natovänliga politiker i Finland tyder på att Finlands utrikespolitik närmar sig Estlands.
Den finländare som diskuterar förhållandet till Ryssland med någon från Estland får ofta höra årtalet 1939. Då vägrade Finland gå med på sovjetiska krav om att flytta landgränserna och hamnade sedan i krig med den dåtida stormakten. Estland försökte låta bli att provocera, lät Sovjetunionen grunda baser på sitt territorium och blev sedan ockuperat.
Situationen är en helt annan 75 år senare, uppger Andres Kasekamp som är professor i baltisk politik vid universitetet i Tartu. Finland försöker odla fortsatt goda kontakter med Ryssland, medan Estland tillhör EU:s strängaste länder då nya sanktioner diskuteras.
– Estländarnas nuvarande inställning till ryssar, som även Ukrainakrisen har stärkt, är att de bara respekterar styrka och ser ner på svaghet, säger Kasekamp.
Estlands premiärminister Taavi Roivas uttalar sig på liknade sätt:
– Svaghet är den största provokationen.
Storkontrakt skrämmer
Finland har även under Ukrainakrisens gång strävat efter att uppehålla regelbundna kontakter med grannen i öst. Det märktes inte minst då Sauli Niinistö träffade Vladimir Putin i Sotji i augusti. Då konstaterade Estlands utrikesminister Urmas Paet att det vore bättre att EU förhandlar med Ryssland än att enskilda medlemsländer gör det.
– Jag tycker att alla EU-länder i åratal velat att EU:s utrikespolitik är så enhetlig som möjligt. Det är inte jag som uppfunnit det, säger Paet.
Samtidigt konstaterar han ändå att han inte ville kritisera Niinistö.
Paet nekar till den ganska allmänna teorin om att Estland befarar att beslut fattas bakom ryggen på landet – som 1939. Då delade Sovjetunionen och Tyskland upp östra Europa mellan sig genom Molotov-Ribbentrop-pakten.
– Det är ändå alltid bättre om alla EU-länder tas med i planeringen av möten som detta, säger Paet.
Professor Kasekamp tror däremot att det finns en tydlig rädsla i bakgrunden.
– Det är en allmän rädsla att de stora nationerna kommer överens om någonting och att det uppstår intressesfärer, säger Kasekamp.
Niinistöstöd
Alla i Estland var inte negativt inställda till att Niinistö träffade Putin. Centerpartiet, som har ett ganska brett stöd bland den ryskspråkiga delen av befolkningen, hade inget emot mötet. Centerpartiets Enn Eesmaa, född 1946, är vice ordförande i utrikesutskottet och såg mötet som mycket positivt.
– I dagens värld finns det ytterst få ledare som båda parterna tar emot. Då huset redan börjat brinna är huvudsaken att någon sätter igång med släckningsarbetet, säger Eesmaa.
Varken Kasekamp eller Paet tror att krisen i Ukraina påverkat relationerna mellan Estland och Finland negativt. Däremot kommer utrikespolitiken att bli allt mer snarlik – och i så fall är det Finland som ändras och kommer närmare Nato, där Estland redan är med. Enligt Kasekamp märks förändringen redan nu, då många av toppolitikerna i Finland är Natovänliga. Dessutom skrev Finland för några dagar sedan på ett nytt värdlandsavtal med försvarsalliansen.
I officiella sammanhang är relationen mellan Finland och Estland likadan som förut, uppger Paet. Han betonar att "taktiska ärenden" och eventuella skillnader där inte får påverka förhållandet.
– Vi har lite mindre tålamod. Det påverkar inte atmosfären. Ett av Rysslands mål är att försvaga EU och Nato internt, säger Paet.
Eesmaa, vars parti är i opposition, uppger att förhållandet mellan Finland och Estland forfarande är ypperligt. Däremot tror han att Ukrainakrisen kan ha lett till vissa onödigt bitska uttalanden.
– På känslostadiet kan det finnas olika åsikter. Jag hoppas att de inte är för Finlandskritiska, säger Eesmaa.