Lagstiftning eliminerar inte nordiska jihadister
Finland ska kriminalisera deltagande i terroristutbildning. Det tycker svenska terrorforskaren Magnus Ranstorp är bra, men endast lagstiftning eller straffåtgärder löser inte problemet med radikalisering.
Offentligheten har småningom vaknat till insikt om att också nordiska unga låter sig rekryteras till extremiströrelsen Islamiska statens (IS) krigsled utomlands, men enligt Magnus Ranstorp, terrorismforskare vid Försvarshögskolan i Stockholm, har säkerhetstjänsterna i länderna varit medvetna om dessa rörelser redan länge.
Det som däremot hänt på senare tid är att IS verksamhet accelererat, och det har också antalet västerländska personer som reser till framför allt Syrien för att delta i extremrörelsens krig gjort.
– IS är ett hot mot regionen, det är ett regionalt krig, och deras anhängare kommer från hela världen. Men sedan finns det en chans att de kommer tillbaka och då finns det egentligen två alternativ. Antingen är man desillusionerad och traumatiserad över att det man deltog i inte var vad man hade tänkt. Då kan man avradikaliseras i hemlandet. Eller sedan kommer man – det handlar om en väldigt liten promille – tillbaka och är än mer hängiven, säger Ranstorp.
Finland toppar jihadlista
I början av veckan gick CNN ut med uppgifter om att fler än 11 000 jihadister från länder utanför krigszonerna i Syrien och Irak deltar i striderna. Numerärt kommer de flesta från Tunisien (3 000), Saudiarabien (2 500) och Marocko (1 500). Då mediebolaget räknat om antalet krigare i förhållande till ländernas muslimska befolkning hamnar Finland och Irland på topp.
Skyddspolisens bedömning är att ett 40-tal personer med finländskt medborgarskap har rest till Syrien, vilket CNN räknar är en person per 1 400 muslimer, eller 0,07 procent. Det är inga vattentäta uträkningar eftersom CNN räknar med att det finns 42 000 muslimer i Finland, medan andra talar om 50 000–60 000.
Men oberoende av procent är det ett faktum att en del finländska och andra nordiska unga radikaliserats till den grad att de vill delta i Islami-ska statens barbariska krigföring.
Kriminalisera terroristutbildning
Regeringen vill nu kriminalisera att finländare åker utomlands för att delta i terroristutbildning. Riksdagen ska i höst ta ställning till lagen, som högst kan ge tre års fängelse.
– När den här lagen är godkänd har vi en mycket täckande lagstiftning mot terrorism i Finland, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP).
Hur stor brist är det att vi hittills inte haft en sådan lag?
– Det är klart att det har funnits ett visst tomrum i lagstiftningen, men jag tror inte att den haft någon större betydelse för hur personerna som eventuellt åker till de här områdena för att utbilda sig har agerat.
Också inrikesminister Päivi Räsänen (KD) säger att man överväger nya åtgärder, bland annat större befogenheter för polisen att ta del av passageraruppgifter.
Skyddspolisen har välkomnat det politiska uppvaknandet.
Det gör Ranstorp också, men han understryker att lag och straff inte räcker om man vill eliminera radikaliseringen bland vissa individer.
– Det behövs juridiska verktyg men man kan inte lagstifta sig ur detta problem. Det krävs också förebyggande åtgärder, samarbete som inkluderar annat än säkerhetstjänsten, med främst de familjer som drabbas av detta.
Vem radikaliseras?
Vem är det då som vill delta i en extremrörelses krig utomlands, trots en uppväxt i ett utåt sett stabilt samhälle? I Sverige har Säkerhetspolisen odlat fram fyra alternativa vägar till extremism (se faktaruta).
De nordbor som åker till Syrien och Irak kan vara en blandning av typerna och att så många så snabbt verkar radikaliseras handlar om effektiva budskap via nätkanaler där IS sprider domedagsprofetior om det stora slaget mellan islam och andra.
– De för fram att det är bråttom att engagera sig och vara med.
Utgör jihadisterna en fara för sina hemländer?
– De som åker iväg har sällan en avsikt att komma tillbaka men de kan träffa personer av tyngre kaliber och någon kan komma tillbaka för att genomföra dåd. För att undgå de egna ländernas säkerhetstjänster kan de rikta sig mot andra än hemländerna. IS kör en psykologisk krigsföring och de har studerat väst och regeringen väl, de vet vad som triggar befolkningen. Vi måste också komma ihåg att vi har en ny ung generation som för vissa individer – jag understryker vissa – inneburit att deras muslimska identitet definierats av elfte september-attentatet och allt som följde på det.
Ranstorp påpekar att de barbariska dåd IS med avancerad teknik sprider över världen via nätet ska särskiljas från islam.
– Det här har ingenting med religion att göra. Det betyder ändå inte att vi ska bli rädda för vår egen skugga och av rädsla för stigmatisering låta bli att diskutera det här med alla religionssamfund. Vi måste alla jobba tillsammans, annars kan vi inte lösa denna fråga.
Fyra vägar till extremism
Säkerhetspolisen i Sverige har definierat fyra alternativa vägar till extremism:
• Grubblaren: Söker svar på livets frågor, finner svar i Islamiska statens ideologi.
• Spänningssökaren: Söker bara action, utan större ideologiska tankar.
• Kontaktsökaren: Lite borttappad, söker någon grupptillhörighet och bekräftelse.
• Den indoktrinerade: Född i en familj som anammat extrem islamism.