Obama skröt med esterna
President Toomas Hendrik Ilves såg ut som en spinnande katt när hans amerikanske kollega Barack Obama öste lovord över Estland. Obamas hjärtlighet gick långt ut över det officiella protokollet.
– Vi lämnar er aldrig ensamma, lovade Obama som utan omsvep försäkrade att han kom till Tallinn för att försäkra esterna om att USA förbinder sig om att värna landets säkerhet.
Samtidigt som Obama kallade Estland för en ”exemplarisk allierad” och tackade esterna för landets insatser för Nato i Afghanistan och Irak lovade han förstärka Estlands och Natos gemensamma flygbas Ämari utanför Tallinn. Basen får mera flygplan från USA och Natostyrkan som stationerats i landet kommer att utökas.
Tallinnborna stod inte och hurrade längs med Obamas färdväg när hans kortege drog av och an genom den estniska huvudstaden, men stoltheten över den starke bundsförvanten var inte att ta fel på.
– Hellre ser jag en Cadillac prydd med stjärnbaneret än en Zil med skäran och hammaren, sade en grånad man som sällat sig till ett hundratal tyska och italienska turister som väntade på Obama när han anlände till parlamentet på Toompäe i centrala Tallinn.
Det säger allt. Vare sig de vanliga esterna eller deras ledare har några som helst illusioner österut.
De har satsat allt på Natokortet. De estniska medierna har de senaste dagarna låtit sig föras av Obamaeuforin: ”Welcome to Estonia”, basunerade Õhtuleht på sina nätsidor när Air Force One landade i Tallinn i gryningen.
Den vanligaste kommentaren man hört de senaste dagarna i Estland är att Obamas besök är en klar signal åt Putin att hålla fingrarna borta från Baltikum.
Men Obama hade fler julklappar i säcken. Han skröt med Estland som en föregångare vad gäller internet och skämtade till och med om att esterna borde ha getts i uppdrag att utveckla den amerikanska hälsovårdsreformens internetsidor.
Kritiskt mot Finland
– Besöket är mycket viktigt för de baltiska länderna. Med det här visar USA att man på allvar bryr sig om sina allierade, oberoende av om de är små eller ligger geografiskt nära Ryssland, säger professor Andres Kasekamp, expert på baltisk säkerhetspolitik.
– Det är samtidigt ett budskap till Moskva om att USA tar hand om sina allierade. Putin ska inse att han inte skulle komma lika lätt undan här som han gjort i Ukraina.
Hur Putin reagerar på Obamas besök hos den lilla Natogrannen vid västgränsen i det rådande känsliga läget vågar Kasekamp inte sia om.
– Skulle vi veta vad som rör sig i hans huvud skulle vi kunna lösa krisen i Ukraina.
Den estniska statsledningen med president Toomas Hendrik Ilves och utrikesminister Urmas Paet i spetsen visar öppet att man i Tallinn inte är några stora beundrare av den finländska hållningen gentemot Ryssland. Paet sade i tisdags i Helsingin Sanomat att Finland alltför mycket litar på att man kan sköta relationerna med Ryssland på samma sätt som förr i världen.
– Man har alltför mycket trott på vad Ryssland säger och inte velat se vad landet i verkligheten sysslar med, sade Paet.
Paet karaktäriserar Finlands hållning som ”hoppfull”.
– Finland understryker hur man i årtionden kunnat sköta saker och ting med Ryssland.
President Ilves avslöjade för en tid sedan hur Finlands tidigare USA-ambassadör Jukka Valtasaari hade klappat honom på axeln vid en mottagning på 90-talet och sagt att esterna ska lära sig av Finland hur man handskas med ryssarna. Ilves hade svarat ambassadören med en besk kommentar: ”Ja, vi vet ju ingenting om ryssarna”.
Den finländska grötmyndigheten är välbekant också bland ”vanliga” ester som fortfarande minns hur president Mauno Koivisto höjde ett varningens finger och manade till måtta och moderation när landet var i full färd med att lösgöra sig ur Sovjetunionens grepp. President Sauli Niinistös färska möte med Putin har också åsetts med ”förvåning och häpnad” i Tallinn.
Vänner eller allierade?
– Ni kanske undrar varför Obama besöker Tallinn och inte Helsingfors? Det är just det som är skillnaden mellan att vara god vän eller allierad, säger Kasekamp.
Den estniska regeringen talar för en mycket hårdare press på ryssarna, med bojkott av olja och ekonomiska sanktioner, än vad man gör i Helsingfors.
– Vi har en annorlunda inställning än Finland. Vi anser att det krävs hårdare tag, det är det enda ryssarna förstår. Om de inte bjuds motstånd så går de längre och längre. Hade de mött hårdare motstånd i samband med kriget i Georgien och nu senast i samband med händelserna på Krim så skulle vi inte befinna oss i den situation vi har i östra Ukraina i dag, säger Kasekamp.
– Finland är inte lika entusiastiskt beträffande sanktionerna som de baltiska länderna, ändå är det vi som lider mera av dem än ni.
Obama däremot talade också under besöket i Tallinn om behovet av sanktioner mot Ryssland och ansåg även att de redan visat tecken på att bita.
Efter presskonferensen som hölls på den estniska centralbanken träffade Obama bland annat de övriga baltiska statsöverhuvudena.
På kvällen flög Obama till Irland för att delta i Natos toppmöte som inleds på torsdag.