Psykofarmaka får professor på krigsstigen
”Lyckopiller driver barn till självmord.” ”Psykmedicinering dödar.” Kritiken mot psykofarmaka blir allt hetsigare och en av de skarpaste tungorna, professor Peter C. Gøtzsche, kommer från Danmark.
I morgon föreläser han på samma seminarium som en av Finlands främsta auktoriteter, psykiatriprofessor Erkki Isometsä.
Den danska inremedicinaren Peter C. Gøtzsche drar sig inte för att kalla den globala läkemedelsindustrin grovt kriminell. Med åren har han börjat kritisera just den industri han själv tidigare var anställd av och speciellt sedan han publicerade boken Dödlig medicin och organiserad kriminalitet (2013) har tonen varit provokativ – till den grad att kolleger börjat dra sig för att polemisera med honom.
Det som gör Gøtzsche till en problematisk debattör är hans position i vetenskapsvärlden. Han är en av grundarna till det obundna, mer än tjugo år gamla och uppskattade forskarnätverket Cochrane Collaboration och chef för dess nordiska center i Köpenhamn.
Det globala nätverket består av nästan 34 000 medlemmar – forskare och läkare – i 120 länder.
Arbetsmetoden är att jämföra all tillgänglig forskningsdata inom medicin och hälsa och att genom opartiska jämförelser visa vad forskningen vet om till exempel läkemedel som används inom psykvården.
Dubbla signaler
Cochranes data ger beslutsunderlag åt dem som skriver nationella vårdrekommendationer.
En av dem är psykiatriprofessor Erkki Isometsä vid Helsingfors universitet. Han är ordförande för den arbetsgrupp som utarbetat vårdrekommendationerna inom den psykiatriska vården i Finland.
– Situationen är aningen förvirrande. Våra rekommendationer bygger ju på Cochrane-rapporter. Gøtzsche säger att psykmedicinering gör patienter sjuka, men rapporter från nätverket som han leder visar på annat, påpekar han.
Isometsä är inte den enda som vägrar svälja alla Gøtzsches påståenden. I slutet av mars ställde fyra danska professorer frågor till Cochrane-nätverket för att få veta hur det förhåller sig till de tillspetsade uttalandena.
Svaret från bland andra Cochranes vd Mark Wilson var att Gøtzsche talar i eget namn när han bland annat hävdar att psykmedicinering är den tredje största dödsorsaken i världen. ”Gøtzsches åsikter om psykotropa läkemedel är inte Cochranes och nätverket skriver inte under dem”, fick professorerna som svar.
Nätverket varken stödjer eller tillbakavisar Gøtzsches utsagor - med motiveringen att alla har rätt till en åsikt och får forska utanför Cochrane-samarbetet. Gøtzsches uttalanden om läkemedelsföretagen som kriminella kommenterar man inte.
Dragkamp
När Gøtzsche och Isometsä ställer sig bakom mikrofonerna i morgon är Gøtzsches rubrik Överdiagnostik och överbehandling inom psykiatrin, medan Isometsä ger sin syn på varför och hur depressioner borde behandlas.
Vad säger du om Gøtzsches teser om att läkemedelsindustrin är kriminell och att läkare går i industrins ledband och gör folk sjuka i stället för friska genom att ordinera onödig psykofarmaka?
– Det är inte problematiskt att det finns olika åsikter, men det ingår element av svartmålning i debatten och det är trist. De psykiatriska påståenden han för fram om till exempel ADHD-medicinering är faktiskt rena struntet. Läkemedelsindustrin har säkert begått tråkiga misstag, men Gøtzsches tonläge är så tillspetsat att han inte ger en helhetsbild. Jag håller inte med honom om att läkemedelsindustrin skulle vara genomrutten. Att påstå det är ointellektuellt.
Isometsä påpekar att diskussionen om depression och läkemedel inte bara handlar om kemi och läkemedel.
– I USA pågår en dragkamp om var tyngdpunkten i vården ska ligga, på billig medicinering eller dyrare psykoterapi. Psykologerna arbetar för att höja profilen och kämpar för sin plats på marknaden.
Isometsäs egen syn är klar.
– Inga enskilda behandlingar är undergörande inom psykiatrin. Vi behöver en palett av hjälpmedel. I Finland är förhållandet mellan psykiatriker och psykologer gott och det är fint. Läkemedelsvård, terapier och andra stödformer ska stödja varandra i stället för att konkurrera, säger han.
”Sorg är ingen sjukdom”
Isometsä efterlyser mer resurser för terapi. Samtidigt är han orolig för vad det skapar för bilder i huvudet på folk när allt fler upprepar åsikten att läkemedlen inom psykiatrin är skadliga, kanske livsfarliga.
– Till slut tror ju folk på det. Jag blir matt när jag ser hur känslor styr debatten, när tillspetsade argument säljer. Det här är inte en fråga om åsikter, det handlar om forskning och evidens och om att det finns läkare som är experter.
Det är inte bara Gøtzsche som hävdat att psykofarmaka inte har märkbar effekt på tillfrisknandet.
Isometsä suckar lätt.
– Har läkemedlen alls effekt? Frågan är både absurd och fånig. Jag har sett tusentals patienter få hjälp. Om vi slutar skriva ut recept? Då blir en stor del av de lindriga och medelsvåra depressionerna utan specifik behandling. Psykoterapiutbildningen tar år och betalas privat så terapeuterna blir inte många fler i en handvändning
Gøtzsches uppfattning om att läkemedel skrivs ut i onödan får hur som helst ett visst medhåll.
– Den allmänna debatten lider av att stort missförstånd. Klinisk depression och en känsla av att vara nere är faktiskt två olika saker, säger Isometsä, som inte heller vill se att normala livskriser, som de flesta av oss drabbas av, medicineras bort.
– Det finns inte en gnutta vett i att medikalisera vanliga känslor som sorg och besvikelse. Den som gör så gör sig entydigt skyldig till vårdfel, säger han.
Het potatis
• I vintras sade den uppskattade neurobiologen, professor Eero Castrén vid forskningscentret för neurovetenskap vid Helsingfors universitet att psykmedicineringen används fel om den används utan att kopplas till terapi eller rehabilitering. Castrén hävdar att läkemedlen inte botar depression i sig, utan öppnar ett fönster i hjärnan och skapar en mottaglighet för terapi.
• I våras publicerades den svenska översättningen av den amerikanska vetenskapsjournalisten Robert Whitakers bok Anatomy of an Epidemic (2010) under namnet Pillerparadoxen. 2011 utnämnde det amerikanska nätverket för grävande journalister (Investigative Reporters and Editors, IRE) den till årets bästa grävande journalistik i bokform. I Pillerparadoxen skriver Whitaker om läkemedelsindustrins kopplingar till vårdsystemet och frågar hur det kan komma sig att vi lider av allt fler psykiatriska problem samtidigt som läkemedlen sägs bli allt bättre.
• I början av juni i år avskedades psykologen Aku Kopakkala från företaget Mehiläinen efter att han uttalat sig kritiskt i offentligheten om psykmedicinering.
• I morgon, måndag, ordnas ett seminarium i Helsingfors under rubriken ”Psykisk hälsa och medikalisering”. Huvudtalare är professor Peter C. Gøtzsche, chef för det nordiska Cochraneinstitutet, och professor Erkki Isometsä, chef för Helsingfors universitets centralsjukhus psykiatricenter och professor i psykiatri vid Helsingfors universitet.