Svenskt tenn förblir Stockholm troget
- Nej, vi öppnar inte butiker i vare sig Helsingfors, London eller New York. Marknadschefen på Sveriges svar på Artek, Svenskt tenn, Thommy Bindefeld är entydig i sitt besked.
Svenskt tenn är ett begrepp, en definition på kvalitet, tyger och mönster, möbler och lampor som har blivit klassiker och en inredningsfilosofi som fortfarande utgår från Estrid Ericsons insikt: "Våra hem är aldrig fullt färdiga; under hela vår levnad bygger vi vidare på dem".
Teckningsläraren Estrid Ericson var 30 år gammal när hon startade Svenskt tenn 1924 - företaget firar alltså 90-årsjubileum - och bara några år senare flyttade butiken till Strandvägen där den står än i dag, numera större och flottare än någonsin och med en liten och exklusiv tesalong i övre våningen intill Ericsons arbetsrum, som man har bevarat intakt.
De verkliga framgångarna kom när Estrid Ericson tio år efter starten engagerade österrikaren Josef Frank, arkitekt och formgivare. Han hade flytt den gryende nazismen i Wien och kom till Sverige med sin svenska hustru. Frank designade möbler och ritade mönster,
Ericson var lyhörd för skönheten i hans alster och tillsammans skapade de trivsel och trevnad som ändå byggde på funkisens enkla estetik.
Typiskt för Svenskt tenn är textilier och mönster som sprakar av färger och sjuder av liv, och det märkliga är att hur man än blandar tryck, som enligt konstens alla regler strider mot varandra, är slutresultatet en harmonisk helhet, varm och mjuk och inbjudande.
Eller för att citera Frank: ”Det spelar ingen roll om man blandar gammalt och nytt, blandar möbelstilar, färger och mönster. Saker som man tycker om kommer ändå av sig själva smälta samman till en lugn enhet. Hemmet behöver inte vara i detalj planerat, inte utstuderat, bara sammanfogat av delar som dess innevånare trivs med och älskar.”
Josef Frank var ingen latmask, utan tvärtom flitig som en myra och lämnade efter sig omkring 2 000 möbelskisser och 160 mönster till tyger. Svenskt tenn sitter på en skattkista som man fortfarande öser ur eftersom alla möbler och alla mönster ingalunda har varit i produktion. Företaget förnyar sig med stöd av sin egen starkt profilerade stil.
– Det finns faktiskt en handfull mönster kvar som ännu aldrig varit i produktion, säger marknadschefen på Svenskt tenn, Thommy Bindefeld. Man vill ändå undvika att lägga alla äss på bordet samtidigt och förnyar kollektionerna med varsam hand. Inom varumärket är 75-80 procent av alla produkter designade antingen av Ericson eller Frank, men Svenskt tenn anlitar även såväl svenska som internationella formgivare för att skapa nya produkter och utöka sortimentet.
– Ledstjärnan och principen för den nya formgivningen är att visa respekt för den ursprungliga designen. Då fungerar det nya i samklang med det gamla, säger Bindefeld.
Svenskt tenn provade för ganska många år sedan på den internationella marknaden och öppnade shop-in-shop i både London och New York. Men konceptet fungerade inte. Idén med Svenskt tenn är att visa upp inredningsfilosofin i sin helhet, inte sälja udda lampor eller servetter eller tygväskor eller soffor.
– Vi har kommit till att Svenskt tenn fungerar bäst genom att stanna på Strandvägen. Här är lugnt och tryggt. Vi öppnar inte heller butik i Helsingfors, fastän vi tror att den största gruppen utländska kunder kommer från Finland, säger han. I september i fjol dök Svenskt tenn ändå upp för en kort sejour på Galerie Donner i Helsingfors, men i dag är ingenting motsvarande aktuellt. Bindefeld utesluter ändå inte heller tillfälliga nedslag i form av en popup eller utställning, ifall man hittar en lämplig samarbetsmodell.
Fakta:
• Estrid Ericson använde sitt fadersarv på att öppna butik på Smålandsgatan i Stockholm tillsammans med tennkonstnären Nils Fougstedt.
• Tre år senare, 1927, flyttade rörelsen till Strandvägen och profilerar sig allt tydligare som inredningsbutik.
• I dag har Svenskt tenn 60 anställda och omsätter omkring 150 miljoner kronor, det vill säga drygt 16 miljoner euro.
• 1975 sålde Ericson, i en ålder av 81, förtaget till Kjell och Märta Beijers stiftelse, men stannade kvar som kreativ ledare i många år.
• Svenskt tenn genererar inte vinst utan använder överskottet på att stödja vetenskaplig forskning, bland annat inom biomedicin och genetik. 2012 delade man ut drygt 2 miljoner euro.