Norska lärarupproret kan bli långvarigt
Norska lärarstrejken trappas upp och kan bli mycket långvarig. Strejken gäller hur stor del av sin arbetstid som lärarna ska vara i skolan, en fråga som också debatteras i Finland.
I nio veckor har de norska lärarna strejkat och ingenting tyder på att strejken går mot en lösning. Tvärtom, just nu är drygt 7 800 lärare i strejk, och så sent som i går meddelade musiklärarnas fackförbund att ytterligare 128 av dess medlemmar går i strejk den 1 september om ingen lösning nås före det.
Och utsikterna för en uppgörelse verkar inte vara särdeles goda. Experterna är eniga om att Norge kan få se fram emot en lång lärarstrejk.
– Nu har vi en gordisk knut, konflikten verkar olöslig, sade Åsmund Arup Seip, expert på arbetskonflikter till rundradiobolaget NRK i måndags.
Redan i dag står cirka 100 000 elever utan lärare. Ytterligare upptrappningar kan komma mot slutet av veckan, enligt lärarfacket Utdanningsforbundet.
Lärarna har råd med att strejka i månader om det krävs. Deras strejkkassa uppgår till drygt 700 miljoner kronor (86 miljoner euro), enligt tidningen Aftenposten, och strejken kostar 10 miljoner kronor per dag.
Konflikten, eller lärarupproret som facket kallar det, startade redan i somras efter att lärarfackets ledning och arbetsgivarna först hade enats om ett avtal i maj, ett avtal som fackmedlemmarna sedan sade ett rungande nej till i en omröstning i juni.
Nej till bunden arbetstid
I grunden handlar konflikten om lärarnas arbetstider. Arbetsgivaren Kommunesektorens organisation kräver att lärarna ska tillbringa en större del av själva arbetstiden på skolan.
Man motiverar sitt krav bland annat med att det skulle främja samarbetet mellan lärarna. Dessutom menar en del rektorer att det är lättare att hålla styr på möten om lärarna har en mer fastslagen närvarotid.
Lärarna protesterar mot vad de anser vara ett utslag av misstro mot dem. De vill ha kvar möjligheten till flexibel arbetstid. I dag har norska lärare 1 687 arbetstimmar om året. På skolan ska de vara 1 200-1 300 timmar.
Men det handlar inte enbart om arbetstider. De norska lärarna har länge varit missnöjda med att de åläggs allt mera administrativa uppgifter och att allt mindre tid ges för själva undervisningen.
Aktuellt också i Finland
Också i Finland pågår en debatt om lärarnas arbetstider. Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund, säger till HBL att man prövat på så kallad årsarbetstid i Vanda och Kuopio, men att försöket upphörde bland annat på grund av att det blev för dyrt.
– Men det pågår diskussioner om årsarbetstid också i Finland, säger Holmlund.
Problemet är just ekonomin. Lärarfacket anser att lärarna ska ha mera betalt om det blir mer bunden tid vid skolan och det vill arbetsgivarna inte gå med på, enligt Holmlund.
Han tror själv att det nuvarande systemet, där lärarna har en viss frihet över sin arbetstid, är bättre för skolan än om lärarna tvingas till årsarbetstid. Han säger att friheten är en "kvalitetsfaktor" för skolan.
– Jag tror att skolutvecklingen bygger på att man är motiverad av att göra saker bättre, och det blir man kanske inte via tvång och bunden arbetstid. Det att man tvingar folk att sitta mer på skolan och på möten tror jag inte gynnar kreativiteten, säger Holmlund.