Lobbyn försåg finansministern med metrosiffror
NYHETSANALYS. När förväntningarna på västmetron har skruvats upp får starkt vinklade rapporter stort genomslag.
I motsats till vad som tidigare antytts i offentligheten är det inte enbart Statens tekniska forskningscentral VTT som försett regeringen med uppgifter om metrobyggets positiva sysselsättningseffekter utan framförallt intresseorganisationen Rakennusteollisuus r.y.
Enligt lobbyisterna skapar banbygget tusentals nya arbetstillfällen och möjliggör investeringar motsvarande fyra miljarder euro.
Det var den 19 juni som finansminister Antti Rinne (SDP) berättade om regeringens beslut i metrofrågan. Rinne lovade att staten stöder byggandet av västmetrons förlängning med 240 miljoner euro om huvudstadsregionens städer i gengäld kan öka bostadsbyggandet. I ett pressmeddelande som publicerades samma dag tackade Rakennusteollisuus regeringen för klyftiga beslut. "Nu kan vi genast bygga klart [metron] och spara en massa pengar", skrev verkställande direktören Tarmo Pipatti.
Man kan läsa lobbymaterialet på Rakennusteollisuus webbplats. Rapporten bygger delvis på siffror från VTT och är två år gammal. Den utgår inte från metrobygget, vilket man kanske skulle tro och förvänta sig, utan är en allmänt hållen sammanfattning av byggbranschens trender.
Nyttokalkylerna ska vara så objektiva som det bara är möjligt. Kommunikationsministeriets anvisning gäller stora trafikprojekt som staten stöder. Om regeringen säger att Stensviksbanan är en vitaminspruta för ekonomin så måste tjänstemännen enligt förvaltningslagen offentliggöra grunderna för sina beslut. De ska tala om för oss varför just detta banbygge behöver miljonerna och varför projektet är att föredra framom andra lösningar.
Som HBL berättat har Kommunikationsministeriet två gånger sagt nej till Esbo. Utredningarna har varit bristfälliga. Det är de fortfarande, enligt ministeriet.
Tekniske direktören i Esbo Olavi Louko har medgett i HBL att det är han som satt den billigare prislappen på Stensviksbanan. Uppskattningarna om inbesparingar kommer från hans huvud. Louko gissar att det handlar om 150-200 miljoner euro om byggandet börjar genast. Senare har Louko gett utlåtanden om befolkningsökningen i Esbo, som han anser att motiverar byggandet av västmetrons förlängning. I förhandlingar med huvudstadsregionens övriga städer har Esbo redan tidigare lovat bygga bostäder för 4000 nya invånare per år. I motsats till vad många kanske tror har brådskan med Stensviksbanan inte tvingat Esbo att lova ännu mera.
Esbo stads högsta ledning har motvilligt diskuterat i offentligheten metrobyggets verkningar som de framställs i stadens egna utredning. I en projektbedömning kan man läsa att Stensviksbanan inte kan motiveras med lönsamhet.
Esbo har lobbat för Stensviksbanan i flera år. I juni för ett år sedan lämnade staden in en ansökan om statsbidrag till Kommunikationsministeriet. Ministeriet svarade fyra månader senare. Utredningarna ansågs klena, kostnaderna alltför höga och dessutom låg banbygget långt nere på statens lista över viktiga infrastrukturprojekt. Esbo gav inte upp och ytterligare fyra månader senare, i februari 2014, hade Stensviksbanan trots gapande hål i utredningarna både riksdagens och Esbofullmäktiges stöd.
I mars strax inför regeringens budgetförhandlingar satte Kommunikationsministeriet tummen ned en andra gång. Trots minister- och regeringsbyten har ministeriet aldrig korrigerat sin uppfattning. Det finns heller ingen grund för det. Esbo har inte uppdaterat nyttokalkylen.
Esbo har inte offentliggjort brevväxlingen med Kommunikationsministeriet. Den blev offentlig efter att HBL bad ministeriet att ge ut papperen.
Så vad hände mellan den 19 mars då dåvarande trafikministern Merja Kyllönen (VF) röt till och den 19 juni när nye finansministern Antti Rinne (SDP) gjorde total kursomvändning?
Om detta finns enbart lite svart på vitt. Enligt HBL:s uppgifter gymnastiserades metropengarna in i regeringsprogrammet av Samlingspartiet, som ju nu också fick sin kvinna som chef på kommunikationsministeriet (Paula Risikko), och socialdemokraterna.
Statsminister Alexander Stubb är Esbobo och förutom partikollega med stadsdirektör Jukka Mäkelä även god kompis med honom.
Också tjänstemannen Louko har Saml-anknytning. Inte kan det väl vara så att nästa riksdagsval och eventuella förhoppningar om valfinansiering spökar i bakgrunden? Pengarna intresserar även SDP. Eller är det rädslan för Centerns eventuella valseger och regeringsmedverkan, som skulle strypa metrobygget, som fått fart på de två stora regeringspartierna?
Rakennusteollisuus r.y. är arbetsgivarnas lobbyorganisation. I förbundets styrelse sitter fyra direktörer för några av de byggfirmor som profiterar stort på metrobygget i Esbo. NCC fick nyligen ett avtal värt 22 miljoner euro i Hagalund, Lemminkäinen bygger för 21 miljoner i Ängskulla och för 40 miljoner i Hagalund. Rudus får sju miljoner för betongarbeten i tunnlarna och YIT - som vunnit flest entreprenader bygger exempelvis banavsnittet mellan Mattby och Ängskulla. Affären är värd 14 miljoner euro.
Prislappen på Stensviksbanan har fördubblats på bara några år och är enligt kommunikationsministeriet nu 801 miljoner euro. Hela metroaffären, Helsingfors och Esbos gemensamma projekt, är värd två miljarder euro.
Lobbning är inte förbjudet men efter att hela stycken från affärslobbyns handlingar kopierats rakt in i Europaparlamentets beslutsunderlag har också Bryssel reagerat. Men något annat än ett frivilligregister för lobbyister har skandalen inte resulterat i trots att tusentals företag, advokatfirmor och PR-byråer försöker göra sig hörda i lagstiftningsfrågor som berör en marknad där enbart de offentliga upphandlingarnas värde är över tusen miljarder euro. Inte så konstigt då att Transparency International varnar för institutionaliserat hemlighetsmakeri och korruption.
Krav på och löften om större öppenhet hörs också i Finland. I praktiken kan det ändå bli märkligt exempelvis när kommunerna uppmanas att grunda aktiebolag. Bolagen ska ge mera klirr i kassan eller åtminstone mera valuta för skatteeurona. Avigsidan är att insynen i bolag som Västmetrobolaget är obefintlig för stadsborna och usel även för beslutsfattarna.
Stensviksbanan – detta har hänt
2012
15 maj. En investering som inte bär sig, heter det i en projektbedömning som Esbo låtit göra om Stensviksbanan.
22 maj. Esbofullmäktige godkänner projektplanen för västmetrons förlängning.
2013
10 juni. Esbo söker statsbidrag för banbygget.
15 oktober. Riksdagens finansutskott stöder byggandet av Stensviksbanan.
24 oktober. Kommunikationsministeriet säger nej till Stensviksbanan.
19 december. Olavi Louko medger i HBL att det är han själv som satt prislappen på Stensviksbanan.
20 december. Riksdagen godkänner finansutskottets förslag.
2014
24 februari. Esbofullmäktige beslutar att förlänga västmetron bl.a. "eftersom det finns ett riksdagsutlåtande."
19 mars.Trafikminister Merja Kyllönen säger i HBL att Esbos utredningar är bristfälliga.
26 mars. Regeringen säger nej till Stensviksbanan.
19 juni. Nya regeringen säger ja till Stensviksbanan.
12 augusti. Kommunikationsministeriet bekräftar till HBL att Esbo har inte uppdaterat nyttokalkylen.
25 augusti. HBL:s granskning visar hur vinklade rapporter och bristfälliga utredningar kan påverka regeringsbeslut.