”Eleverna har rätt till bra mat”
När hushållsläraren Anneli Rantamäki kommer i gång talar hon med hela hjärtat för bra skolmat och mer hushållslära i skolan. – För skolan är många barns enda chans till kontakt med en bra matkultur, säger hon.
Närproducerade grönsaker, rotsaker, rågbröd och kött har fyllt försäljningsbord på Järnvägstorget i Helsingfors i tre dagar. Inhemska råvaror av god kvalitet finns och marknadsförs, ändå äter många finländare fortfarande till exempel mindre grönsaker än vad som rekommenderas per dag.
– Det finns så mycket upplysningsarbete att göra, säger hushållsläraren Anneli Rantamäki från Riihimäki och säger att det är barnen som är ingången. Hon önskar att den nya läroplan som just nu arbetas fram ska ta steget att införa hushållslära redan på femman och sexan i lågstadiet.
– Som det är nu har alla skolelever huslig ekonomi på schemat under endast ett år, i sjuan, säger Rantamäki, som också är ordförande för Hushållslärarnas förbund.
Om det var någon som tänkte att hela det året ägnas åt att lära sig baka rulltårta och göra potatismos tar hen fel. Rantamäkis och hennes kollegers uppgift är att under det där ena året förse tolv- och trettonåringarna med en mängd grundkunskaper som behövs för att klara en vuxenvardag. Lyckas läraren till hundra procent kan eleverna på våren känna igen olika matvaror, ha något slags kläm på näringslära, laga middag, baka, tvätta och lappa kläder, städa rent hemma och dessutom vara upplysta konsumenter i matbutiken.
”Utmana lite”
Rantamäkis hälsning till kommunpolitiker över hela landet är att skolelever har rätt både till kvalitativ undervisning i allt som har med hushållskunskap att göra och till god mat i skolköket. Att kommunens budget begränsar en lunch till tre fiskpinnar eller fyra köttbullar blir hon arg på.
– Många barn får sin enda riktiga mat i skolan och ska orka hela dagen med den i magen. Hemma äter de ingen frukost och när det är dags för middag är det kanske mikropizza och tortilla som gäller. Därför måste skolan erbjuda husmanskost och introducera smaker som eleverna inte är vana vid. Skolan ska inte flirta med barnen och tävla med hemmen genom att erbjuda pizza. Den ska erbjuda smakupplevelser och utmana lite, säger hon.
Rantamäkis egna elever får ofta laga mat av ekologiska och närproducerade råvaror.
– Det går att köpa inhemska, närproducerade varor till undervisningen om man inte måste använda innerfilé varje gång, men alldeles för ofta är inhemsk, ekologisk, närproducerad mat faktiskt skamlöst dyr. Försök nu få hushållslärarens budget att gå ihop om du till exempel vill använda inhemska bär till gröten. Och titta på vad inhemska äpplen i säsong kostar – nästan 4 euro kilot, medan importäpplena ligger i rader och kostar bråkdelen av det. Skolans hushållsläragrupper är så små att de inte är någon attraktiv kundgrupp för producenterna, men genom att prissätta så att skolorna tvingas välja bort det inhemska gör producenterna sig själva en björntjänst.
”Skolan ska ge chansen”
Att skoleleverna skulle vara krångliga av naturen går Rantamäki inte med på.
– Om maten är bra fastän den är ovanlig äts den nog. Vi lagade grönsaksgryta med fänkål i och eleverna gillade anissmaken skarpt. Flera frågade hur grytan kan vara så god.
Samtidigt satte en av eleverna fingret på en öm punkt. Maten är god, men hemma har man bara råd med det billigaste.
– Vi talar alltid om att välja inhemskt, närproducerat och ekologiskt, men för många familjer existerar de valmöjligheterna inte. Skolan ska ge alla en jämlik chans. Sparar vi bort bra skolmat och hushållslära så sparar vi på de ungas bekostnad och bidrar till utslagningen i samhället.