Vårdreformen får varierande SFP-kritik
SFP är fortsatt kritiskt till vårdreformen, som skickades ut på remiss i måndags. Vilka som är de största problemen råder det delade meningar om inom partiet.
– Inte kan jag säga att jag hoppade av glädje, säger Ulla-Maj Wideroos (SFP), som satt med i den parlamentariska arbetsgruppen för vårdreformen under våren.
Hon hänvisar till partiordförande Carl Haglunds intervju i Kauppalehti i juli, där Haglund kallar vårdreformen för ett totalt misslyckande.
I intervjun säger Haglund att lösningen cementerar den offentliga serviceproduktionen och missar chansen att öka valfriheten och de privata aktörernas roll. Wideroos kände inte till intervjun på förhand.
Hon ser inte bristen på privatisering som det största problemet med modellen. I stället är hon mest orolig för att kommunerna förlorar beslutsmakten.
– Skulle vi ha fått som vi ville, det vill säga starka primärkommuner, skulle vi inte ha behövt den här reformen.
Fem vårdområden
Förslaget för hur vården ska organiseras skickades ut på remiss i går. Lagtexten följer de riktlinjer som arbetsgruppen presenterade redan i juni.
Fem vårdområden ska i fortsättningen ansvara för all social- och hälsovård i Finland. Kommunerna ska i sina remissvar berätta vilket område de vill höra till.
Områdena som producerar vården blir fler, uppskattningsvis mellan 20 och 30.
I dag talar Haglund inte högst om valfrihet, utan lyfter fram andra problem, framför allt att reformen inte sparar pengar.
– Jag har talat med flera nationalekonomer och har ännu inte hört någon som är övertygad om att reformen skulle ha inverkan på hållbarhetsgapet. I kombination med jourförordningen kommer man dessutom att utarma de mindre sjukhusen. Reformen riskerar att utarma sjukhusen i städer som Borgå, Ekenäs, Vasa och Jakobstad.
Både Haglund och Wideroos ser också grundlagsproblem med att beslutsmakten över vården tas ifrån politikerna i kommunfullmäktige.
"Jättebra jobb"
– Ulla-Maj Wideroos har gjort ett jättebra jobb med att få in det svenska. Men reformen var från början dåligt sjösatt, säger Haglund.
Han hänvisar till att det var de fyra stora partierna som kom överens om reformen som sedan presenterades för de mindre partierna.
– Det är bra att förslaget går på utlåtanderunda, för då uppstår diskussion. Jag tror att det bara är en tidsfråga innan man inser att kejsaren inte har några nya kläder.
Wideroos säger att hon hade nytta av sina tidigare kontakter med omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP) när hon arbetade i gruppen. Hon lyckades få in en skrivning om minoritetsspråknämnder, vars utlåtanden vårdområdena måste beakta.
Tror du nämnderna får inflytande?
– De är helt avgörande för oss. Det är ingen annan som kan bedöma behovet av service på svenska. Jag har inga illusioner om att man kommer att göra exakt som nämnden säger, men de har alldeles klart ett inflytande.
Dessutom möjliggör den så kallade Kårkullaparagrafen att samkommunen som ger service för svenskspråkiga personer med funktionshinder kan fortsätta, om än inte i exakt samma form som i dag.
Wideroos har också drivit möjligheterna att fortsätta köpa vård av privata aktörer.
Inom SFP kan skrivningarna ändå ses som på sin höjd tröstpriser, när man egentligen hade velat ha en helt annan modell.
Wideroos fortsätter
Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna) som satt med i gruppen är nöjd med lagförslaget, men även hon säger att grundlagutskottet får en viktig uppgift i att avgöra om förslaget överensstämmer med grundlagen.
En viktig anledning till att partierna i våras stoppade det tidigare förslaget och beslutade sig för den här modellen var just att den förra modellen befarades strida mot grundlagen.
– Jag hoppas att vi åstadkommer en vårdreform i Finland. Om den inte kommer med det här förslaget kommer den kanske aldrig, säger Alanko-Kahiluoto.
Ulla-Maj Wideroos har meddelat att hon inte ställer upp i riksdagsvalet i vår. Hon ska ändå fortsätta att arbeta med reformen i riksdagen i höst.
– Jag sköter mitt till punkt. Jag och Haglund har talat om det här, och i slutändan är vi ganska överens.