Nu för Lidl ut surskorpor i världen
Det tog tio år för många finländare att överkomma fördomarna som florerade kring den tyska affärskedjan Lidl. Nu stiger kundantalet stadigt i takt med att alltfler affärer grundas.
Den tyska livsmedelsjätten Lidl hade det mycket motigt att etablera sig i Finland. Att få bygglov för affärerna var inte en lika seg kamp som när möbeljätten Ikea förhandlade om tomten i Bemböle i Esbo. Men Lidl har fått känna av hur byråkratin effektivt kan bromsa en näringsverksamhet.
Lidl Finlands vd Lauri Sipponen anser inte att Lidl diskriminerades när kedjan kom till Finland. Han skulle snarare säga att det var fördomarna mot företaget som satte käppar i hjulen.
- I fjol var bruttoförsäljningen inklusive moms 1 347 miljoner euro. Lidl var därmed det 65:e största företaget i Finland.
- Sysselsätter 4 000 personer, under sommaren 5 000 personer.
- Lidl Finland har under 12 år investerat för 700 miljoner euro i Finland. I år uppgår investeringarna till 100 miljoner, om alla planer förverkligas.
- Lidl Finland GmbH (kommanditbolagets bolagsman) har betalat samfundsskatt i Finland: 3,2 miljoner år 2012, 10,6 miljoner år 2013.
- Lidl är etablerat i 26 länder och har en totalomsättning på 54 miljarder euro (2013).
-
Hela den tyska Schwarz-företagsgruppens (Lidl + Kaufland) omsättning uppgår till 74 miljarder euro (2013).
Källor: Talouselämä, Lidl Finland
– De största problemen var fördomarna och den byråkrati de gav upphov till. Om det finns fördomar så lämnas det in besvär mot tomtköp och byggnadsplaner. När processerna kommer in i besvärsspiraler tar allt en otroligt lång tid. Ingen sade att Lidl inte skulle få komma hit. Men finländarna är tjurskalliga. Först säger de nej. Sedan säger de kanske. Först när de känner till vad det är fråga om så säger de ja. Men visst, vi har det lättare nu. Proceduren går relativt snabbt, förutsatt att det är fråga om en normal tomt, säger Sipponen.
S och K favoriseras
Eftersom tillståndsproceduren går lättare nu kan Lidl Finland växa snabbt. Sista juli öppnades kedjans 142:a affär då Villmanstrand fick sin tredje Lidlaffär. Två affärer är under byggnad, i Köklax i Esbo och i Jyväskylä. Målet är att öppna mellan fem och tio nya affärer per år.
Attraktiva affärstomter i huvudstadsregionen är svåra att komma över. Enligt Lauri Sipponen favoriseras de två stora, K- och S-gruppen, framför fri konkurrens.
– Det här sker med politikernas och tjänstemännens passiva godkännande, säger Sipponen.
När ett nytt bostadsområde planerats ansvarar ett byggföretag eller en sammanslutning för projektet.
– I ett mycket tidigt skede slås det fast vem och vilken typ av affärer som får etablera sig där. De kvadratmeter som är avsedda för detaljhandeln är i allmänhet vikta för S och K. När vi riktar oss till städerna och frågar om vi kunde få bygga där eller där får vi svaret att tomterna har redan delats ut. Vi har alltså inte suttit vid rätt förhandlingsbord, eller i rätt bastu eller fritidsstuga, säger Sipponen.
Han anser att det skulle vara en fördel för hela samhället om alla aktörer inom detaljhandeln skulle vara med och konkurrera om att få bygga affärer på attraktiva affärstomter.
I många år var Lidls försäljning i Finland rätt blygsam. Nu har tillväxten varit snabb. Sedan 2010 har Lidls omsättning stigit i medeltal närmare 20 procent per år. Vad har hänt?
– Det har skett en stor attitydförändring. När fem män firade bastukväll för tio år sedan tittade man snett på mannen som sade att han brukar handla på Lidl. Nu tycker man att de som inte handlar hos oss är avvikande. Men visst har vi gjort mycket. Vi har utvecklat vårt sortiment. Fördubblat grönsakssortimentet, vi satsar på färsk fisk. Vi har laktosfria produkter. De flesta butiker har egna brödugnar nu för tiden. Belysningen har förbättrats. Personalen har utbildats. Men också kunderna har blivit mer internationella, säger Sipponen.
Export viktigt
Enligt Sipponen är Finland en mycket ung marknadsekonomi. Vi gick med i EU rätt sent. Euron blev vår valuta först 2002. I och med det kunde man jämföra priserna i Europa på riktigt. De ständiga devalveringarna, som straffade importen och stödde exporten, fick ett slut.
– Finland var ännu på 1990-talet en relativt sluten marknad. Under 2000-talet övade vi oss att höra till Europa. Först nu på 2010-talet har finländarna börjat öppna sig mot Europa och ordet konkurrens har fått en innebörd. Många betydelsefulla aktörer har fått fotfäste i Finland. Det är hotellkedjor, vitvaruaffärer, möbelaffärer och Lidl. Aktörerna har fått finländarna att förstå att konkurrens kan vara något bra, säger Sipponen.
Varför är allt så dyrt i Finland?
– I ett litet, isolerat land har alla problem lösts på hemmamarknaden. När gränserna öppnas visar det sig att produktionen som bara riktat sig till hemmamarknaden inte är konkurrenskraftig. Om företagen i tiotals år hade sålt sina produkter också utomlands hade producenterna haft volymfördelar. Många företag har enbart produktion för hemmamarknaden. Den blir dyr då den inte har volymfördelar, säger Sipponen.
Det att man lyckas exportera har inte med storlek att göra. Lidl har flera holländska och tyska livsmedelsproducenter med 200–300 anställda som exporterar sina produkter till Lidlaffärer i tiotals olika länder. Också finländska livsmedelsproducenter har fått upp ögonen för att Lidl kunde vara en exportkanal utåt. Sipponen berättar att vissa inhemska sylter och surskorpor exporteras till kedjans affärer i andra länder.
Lauri Sipponen anser att det är viktigt för Lidl att det finns flera producenter och konkurrenskraft. Om kvaliteten och leveranssäkerheten är i sin ordning så väljer Lidl hellre en mindre producent än en stor.
– Om alla köper av den stora minskar alternativen och konkurrenskraften, säger Sipponen.
De inhemska produkternas andel av sortimentet varierar beroende på årstid. Just nu kan närmare hälften av varorna i affärerna vara producerade i Finland. På vintern är andelen cirka en fjärdedel.
På önskelistan. – Om jag fick slopa en av många bestämmelser som påverkar handeln negativt skul-le det vara 2 000-kvadratmetersgränsen. Affärer i tätorter borde få vara lite större för att fungera bra, säger Lidl Finlands vd Lauri Sipponen. Sipponen, 44, har arbetat på Lidl sedan 2001. De senaste fyra åren som vd. Sipponens tyska är nästan lika stark som modersmålet, eftersom han har gått i tyska skolan. Hans mamma tyckte att språkkunskaper är en trumf i ett litet marginellt land.