Smarta teknikprylar blir allt vanligare
Teknikprylar som sinsemellan kommunicerar med varandra kommer att förändra våra liv, säger forskare och industriledare. Ett hållbart långtidstänk förhindrar att apparater måste bytas ut inom kort.
Först kom mobiltelefonen som öppnade upp för sms och samtal. Sedan kom smarttelefonen som fick mobilt internet att växa explosionsartat. Nu väntar nästa stora steg. Prylar i vår omgivning börjar kommunicera med varandra och skicka information via datanäten.
Det kallas för "Internet of things", sakernas internet eller prylnätet. Bortser man från alla tekniska detaljer är prylnätet kommunikation mellan apparater. Till exempel en tvättmaskin som tvättar när energipriset är som lägst, en bil som larmar räddningsverket när den krockat eller ett kylskåp som beställer varor när de tagit slut. Låter det som en framtidsutopi? Speciellt det smarta kylskåpet har länge figurerat i science fiction, men med prylnätet blir kylskåpet verklighet.
Professor Sasu Tarkoma vid Helsingfors universitet säger att det inte dröjer många år förrän prylnätet får ett stort inflytande på finländares liv.
– Genomslaget för prylnätet är mycket nära. För konsumenter har både Apple och Google börjat experimentera med att styra andra prylar med smarttelefonen. Men det begränsas inte till enbart smarttelefoner, säger Tarkoma.
Vad är det då som menas med att apparater pratar med varandra? Jo, att en apparat kan fatta beslut utan att en människa behöver ställa in den. Ossi Porri på Helsingfors Energi förklarar det på följande sätt:
– Apparater pratar med varandra om jag inte behöver göra manuella inställningar. Min telefon kan meddela mitt hus att jag är borta, och mina solpaneler på taket kan meddela min frys att solen skiner och att det därför finns överskottsenergi för att ställa in frysen någon grad kallare, säger Porri.
Hållbar utveckling
Man vill förhindra att apparaterna som tas fram i dag ska hamna på soptippen om några år. Därför utvecklas en standard som prylarna kan följa i många år framöver.
– Den tid är förbi när en apparat endast kan utföra en enda sak och endast styras med en fjällkontroll av samma märke. Det är ju inte möjligt att endast ha tekniska apparater från ett och samma märke hemma, säger Porri.
Förutsättningen för det här är ett standardiserat sätt att kommunicera mellan apparater och mjukvara, ett så kallat öppet gränssnitt. Det är alltså möjligt för vem som helst med tillräckligt mycket tekniskt kunnande att skapa tjänster som fungerar med produkter på marknaden.
Under vårvintern köpte Google upp Nest som tillverkar brandvarnare i en uppmärksammad miljardaffär. Efter affären har det spekulerats att Google utvecklar något stort för prylnätet.
– Googles köp av Nest väcker förhoppningar. Det är en stor aktör som visar att de är redo att utveckla ett system för prylnätet. Redan tidigare har Google tagit fram idéer och prototyper som inte har fått fotfäste, men nu väntas ett genombrott, säger Tarkoma.
Det smarta hemmet
I Finland är det främst två marknader som sparkat i gång på allvar: uppkopplade fordon och elmätare.
Det finns konsumentprylar men det räcker ännu några år innan de blir en del av vår vardag. Till exempel finns det lampor som med en tilläggsdosa kan tala med smarttelefoner och stängas av och slås på trådlöst. Nästa steg är att bygga in tilläggsdosorna i själva apparaterna.
På Helsingfors Energi utvecklar man ett "smart hem" med öppen standard. I två höghusfastigheter i Fiskehamnen kommer man att installera fjärrstyrningsenheter i elcentraler och göra nödvändiga elinstallationer. När allt är klart går det att styra hemmet via sin pekdator.
Hårdvaran och dess programmering levereras av ABB medan användargränssnittet har utvecklats av energibolaget. Det nya är att lägenheterna inte blir beroende av någotdera företaget.
– Om invånarna så vill kan till exempel social tjänstevård, brandvarnare och inbrottsalarm koppla upp sig till hemmet och erbjuda tjänster via det öppna gränssnittet. Det nya är att vi i ett nationellt forskningsprogram byggt upp hela systemet på ett öppet gränssnitt som följer existerande standarder, säger projektchef Minna Näsman på Helsingfors Energi.