EU skärper sanktionerna mot Ryssland
Det nya sanktionspaketet slår mot energi-, finans- och vapenbranschen. Men Ryssland kommer att svara med motsanktioner som kan få följder för Finland, säger experter.
Efter utdragna förhandlingar kom EU:s 28 medlemsländer i går kväll överens om att öka sanktionerna mot Ryssland.
Upptrappningen av sanktionerna är en följd av den roll Ryssland anses ha i tillspetsandet av konflikten i Ukraina, och i nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet MH17 den 17 juli.
De nya sanktionerna som träder i kraft redan i slutet av veckan riktar sig bland annat mot Rysslands oljeindustri och försvarsteknologi, och mot statligt kontrollerade banker.
Sedan tidigare hade EU fryst tillgångar och infört inreseförbud för 87 personer som anses ha koppling till konflikten i Ukraina, många av dem i president Vladimir Putins inre krets. Också 20 ryska företag och organisationer har sanktionerats. Nu förlängs den svarta listan med ytterligare tre företag och åtta personer som står Putin nära. Namnen väntas komma ut via EU:s officiella tidning i dag.
Enligt statsminister Alexander Stubb (Saml) är de nya sanktionerna nödvändiga.
– Skärpta sanktioner var EU:s enda alternativ i det här läget. Krisen i Ukraina har inte lindrats trots att man försökt hitta lösningar genom förhandlingar, säger Stubb i ett pressmeddelande.
Nöjd med resultaten
Stubb bedömer att följderna för den finländska ekonomin inte kommer att bli särskilt stora.
– Tillsammans med EU-kommissionen har vi arbetat mycket för att åtgärderna ska vara acceptabla ur finländsk synvinkel. Jag är nöjd med resultatet, säger Stubb.
Stubbs partikamrat, Europa- och utrikeshandelsminister Lenita Toivakka, skriver däremot i sin blogg att de nya sanktionerna kommer att få påföljder för Finland.
– Vi måste balansera mellan vad som är rätt ur moralisk synvinkel och med tanke på vår egen säkerhet, och vad som är bäst för våra egna kortsiktiga ekonomiska intressen, skriver Toivakka i bloggen.
Experter karakteriserade den nya sanktionslistan som en kompromiss: för att undvika att medlemsländernas egna ekonomier samtidigt tar skada valde EU att inte ta med de tyngsta sanktionsförslagen. Den militärtekniska delen sanktionerna beskriver vapenhandelsexperten Elli Kytömäki som närmast symbolisk. EU:s vapenexport till Ryssland är inte särskilt omfattande och dessutom berör sanktionerna inte affärer som redan ingåtts.
Ungefär hälften av den energi som förbrukas i Finland kommer från Ryssland, men professor Pami Aalto säger till FNB att sanktionerna som berör den ryska energibranschen inte kommer att ha en betydande inverkan på det nuvarande energiflödet mellan Ryssland och EU.
Ryska motdrag att vänta
Enligt Göran Djupsund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi, har Rysslands reaktion på sanktionerna avgörande betydelse för hur den finländska ekonomin kommer att påverkas.
– EU kan förvänta sig ryska motsanktioner som ett brev på posten. Retoriken från rysk sida visar att man inte är beredd att be om ursäkt och foga sig för att få sanktionerna bortlyfta, säger Djupsund.
Professor Pekka Sutela vid Villmanstrands tekniska universitet är inne på samma linje. Han säger till FNB att sanktionerna som Ryssland vidtar sannolikt gäller jordbruksprodukter, eftersom de kan ersättas med egen produktion under skördesäsongen.
Ömsesidiga sanktioner kan enligt Djupsund eskalera den politiska krisen.
– Det finns en risk för att båda sidor turvis skärper sina sanktioner. Det försämrar möjligheterna att sätta sig ner och förhandla, och då är det inte heller särskilt lätt för EU att nå målen med sanktionerna.
– Den största frågan ur de ryska beslutsfattarnas perspektiv är i vilket skede sanktionerna får betydelse för vanligt folk. Så länge sanktionerna drabbar bara vissa oligarker och bankirer är Putins läge ganska lugnt. Men om den ryska medelklassens vardagsliv påverkas negativt får Putin ett inrikespolitiskt problem på halsen, säger Djupsund.
I går kväll ryktades det om att också USA och Japan förbereder nya sanktioner mot Ryssland. USA:s utrikesminister John Kerry kräver att Ryssland utövar starkare påtryckning mot de proryska separatisterna i östra Ukraina.
– President Putin kan göra en enorm skillnad om han väljer att göra det, säger Kerry enligt Reuters.
Källor: FNB, TT, Reuters