Ekonomin oroar mest vid 50+
Personer födda på 1960-talet är mer bekymrade över sin ekonomi än andra grupper, visar resultaten från enkäten Räcker pengarna. Att det är svårt att få jobb efter att man fyllt 50 är en central orsak till oron, antar sakkunniga.
Både professor Heikki Hiilamo och Mirkka Danielsbacka, forskare i socialpolitik vid Helsingfors universitet, anser att resultatet är intressant eftersom 44–55-åringarna är en grupp som varit länge i arbetslivet. Det är ändå omöjligt att säga om det är åldern eller generationserfarenheterna som påverkar attityderna mest.
– Personer över 50 har svårare att få jobb än yngre. Jämförelsevis många från den här gruppen är också ensamföräldrar och har tonåriga barn, vilket ställer höga krav på inkomsterna. Det här är faktorer som ändras med åldern.
– Många i den här gruppen har också kommit in i arbetslivet i början av 1990-talet när det var lågkonjunktur. Det kan ha bidragit till att hela generationen har en bestående oro över att arbetsmarknaden är osäker.
För att veta om det är åldern eller generations- erfarenheterna som påverkar attityderna borde man intervjua samma personer under olika tidpunkter i livet.
Attityder bundna till ålder ändras medan generationserfarenheterna inte gör det.
– Det har hittills gjorts väldigt lite sådan forskning i Finland, säger Danielsbacka.
Barndomsåren viktiga
Hiilamo nämner också att personerna som är födda på 1960-talet är vana vid att ha en fast anställning. Yngre generationer har däremot vuxit upp i en verklighet där korttidsjobb är vanliga.
– Människorna socialiseras till den verklighet de lever i.
Hiilamo ser barndomsåren som den mest betydande perioden i människornas liv.
– Barnen uppfattar de omständigheter som de föds till som naturliga. Barndomen har en central inverkan för vilken utbildning man söker sig till och den kommande karriären.
Enligt Hiilamo är det sannolikt att den ekonomiska osäkerheten ytterligare ökar.
– Vanligtvis följs en ekonomisk lågkonjunktur av nedskärningar i välfärdsstaten. Även om ekonomin börjar växa så fortsätter man att spara. Då utvecklas servicen och inkomstöverföringarna långsamt.
"Billig mat en ny företeelse"
Också sociologen Thomas Rosenberg ser många generationsbundna attityder i resultaten.
– Vad det innebär att det går uppåt eller nedåt för ekonomin är för det första inte alls entydigt. Jag är själv född på 1950-talet och min generation är oerhört påverkad av första vågens miljöengagemang. Jag tror själv fortfarande att det inte enbart är jag själv som ska downshifta, utan att hela samhället ska göra det.
Rosenberg lyfter fram att det i enkäten också är många bland de yngre som är oroade över sin ekonomi. De upplever det ändå inte nödvändigtvis som någon stor sak, utan som en del av villkoren man lever med.
– Särskilt för oss som är födda på 1950-talet sitter det djupt i ryggmärgen att allt ordnar sig och att välfärdssamhället fungerar även om vi skulle märka att det kanske inte längre är så.
Äldre lånar sällan
Rosenberg påpekar också att äldre människor väldigt ogärna lånar pengar eller köper på kredit.
– Det hör helt enkelt inte till. Att yngre personer enligt enkäten lånar oftare förvånar mig inte alls.
Att det är de yngre som är mest oroade över att matpriserna ska gå upp är enligt Rosenberg inte heller överraskande.
– Särskilt de äldsta generationerna är medvetna om att maten ska ha sitt pris. Att man bara ska få mat hur billigt som helst från hela världen är en nyare företeelse.
Av personerna födda på 1990-talet var 64 procent bekymrade för att matpriserna ska gå upp, medan motsvarande siffra bland personer födda på 1930-talet var 38 procent.