Samedefinitionen knepig fråga i Lappland
Samedefinitionen som Justitieministeriet och sametinget förhandlat fram orsakar groll i Lappland.
De som inte hittills heller fått vara med i sametingets röstlängd anser att definitionen på vem som är same har blivit ännu snävare.
Samernas högsta beslutande organ sametinget godtog den nya definitionen på fredag för en vecka sedan. Enligt den nya sametingslagen räcker det inte längre med att man är ättling till någon som i något officiellt dokument i tiderna betecknats som same för att få rösta i sametinget.
Enligt den nya definitionen kräver man också att den som anser sig vara same "har tillägnat sig samekulturen via sin släkt och upprätthållit sin kontakt med den samiska kulturen".
Dokument räcker inte
Detta moment motiveras med att syftet är att betona gruppacceptans.
– I motiveringarna hänvisar man också till människorättsorganens rekommendationer och FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter som alla betonar gruppidentifiering, det vill säga sametingets självbestämmanderätt, säger sametingets ordförande Klemetti Näkkäläjärvi.
Näkkäläjärvi tror att ändringen klargör tolkningen av lagen, som varit annorlunda i Högsta förvaltningsdomstolen. Han tycker att man när man definierar vad en same är också måste se på vad lagen säger om samekulturen.
Valnämnden avgör
Enaresamerna Anu Avaskari och Pentti Valle lämnade i sametinget in en avvikande åsikt i frågan. De godtar inte kravet på gruppacceptans, det vill säga att andra samegrupper skulle få definiera vem som är enaresame.
Avaskari anser att man gör det ännu svårare än tidigare för enaresamerna, som obestridligt hör till urbefolkningen, att få rösträtt i sametinget.
En valnämnd som Sametinget tillsatt bestämmer vem som upptas i röstlängden. Avaskari anser att sametingets majoritet tillsatte de personer som passade den bäst till nämnden.
– Vi är en så liten minoritet att vår självbestämmanderätt inte förverkligas i samtinget, säger Avaskari.
Besvärsprocesser väntar
Ordföranden för Skogs-, fiske- och fjällsamernas förening Erika Sarivaara anser att samedefinitionen i grunden är bra. Men hon misstänker att de nya personer som vill tas upp i röstlängden inför valet 2015 får göra det via en besvärsprocess.
– Parterna i tvisten är de gamla finländska samesläkterna och sametinget. Jag tycker det handlar om en makt- och resurstvist. De utomstående samesläkterna är så stora att man därför tvingats granska samepolitiken i Finland på nytt, säger Sarivaara.
Alexander Stubbs (Saml) regering tar ställning till samedefinitionen i höst när den ger en proposition om Sametingslagen till riksdagen.