Näthat triggas av feminism och invandring
Sedan Li Andersson medverkade i Yle Spotlights dokumentär Näthatarna har hon fått utstå mindre näthat. Det beror enligt Andersson på att hon under det senaste året inte diskuterat näthatarnas älsklingsämnen: feminism och invandringspolitik.
Li Andersson har alla odds mot sig när det gäller näthat. Hon är en ung kvinna, vänsterpolitiker, feminist och dessutom finlandssvensk. Det här gör henne till ett attraktivt byte för näthatarna.
– Den här kombinationen har många ett problem med. Men jag vet att du får mycket respons om du profilerar dig tydligt i jämställdhetsfrågor och feminism, oberoende om du är vänster eller höger.
Populismforskaren Ann-Christine Ljungar rankar feminism och invandring som de ämnen som triggar näthatarna mest. En svenskspråkig kvinna som ställer sig positiv till invandring är ett bra exempel på en person som kommer få hatiska kommentarer och mejl, säger Ljungar. Multikulturalism och homosexualitet hör även till de frågor som kommenteras flitigt på ett mindre smakligt sätt.
– Jag har läst kommentarsfält där man spyr galla över framgångsrika kvinnor och homosexuella. De homosexuella är perverterade människor och kvinnorna ska ha en annan roll än mannen.
Ensamma eller högerextrema
Att just näthatarna väljer att fokusera på de här frågorna säger Ljungar beror på ett motstånd till etablissemanget. Oftast består de av högerextrema grupper som motsätter sig en samhällelig utveckling. Men bland näthatarna hittar man också ensamma individer.
– Också individer som tidigare inte skulle ha sagt något använder sig av näthat eftersom det bara är att klicka i väg det. Internet är ett enkelt redskap att få ut sin åsikt, säger Ljungar.
Li Andersson har blivit utsatt för allt från osakliga kommentarer till regelrätta mordhot. Eftersom hon är en offentlig person och näthatarna är anonyma väljer Andersson att inte oroa sig alltför mycket. Endast en gång har hon polisanmält något som skrivits om henne på nätet – men inga mordhot.
– Man ska ta mordhot på nätet på väldigt stort allvar men det beror på hurudant hot det är och dem jag fått har jag inte polisanmält.
Också Ljungar har fått utså hatiska kommentarer och hot på nätet men tycker inte att hon befinner sig i en hotfull situation. Hennes forskning är offentlig och ska därför enligt henne kunna utsättas för en kritisk granskning. Ibland händer det att hon också blir utsatt för personangrepp men hon väljer att försöka se det positiva.
– Man kan också tänka att man är något på spåren när de orkar engagera sig.
”En sexuell underton”
Även om både män och kvinnor blir näthatade menar Andersson att det finns en könsaspekt. Förutom att många av de utsatta är kvinnor så låter också näthatet annorlunda beroende på offrets kön. För Andersson är det inte mordhoten som är de jobbigaste utan de kommentarer hon får för att hon är kvinna.
– Det finns jättemånga anspelningar på dig som kvinna eller på ditt utseende. Och ibland finns det också en tydlig sexuell underton.
Näthatet har för Anderssons del inte lett till självcensur. Men ibland har hon känt en viss motvilja att skriva om ämnen som feminism, migration och rasism. Det här eftersom hon vet vilken reaktion de genererar. Att hatet mot henne på nätet minskat under det senaste året menar Andersson beror på att hon flyttat fokus till andra frågor under EU-valet.
Vad skulle du säga om du stod öga mot öga med näthatarna?
– Jag skulle fråga vad de är missnöjda med, för det finns ändå alltid en viss samhällskritik i näthat. Exempelvis hur upplever du att feminismen påverkar din vardag negativt eller vet du hur många som får asyl i Finland per år?