Finländarnas förmögenhet omfördelas
Värdet på bostäder ser ut att utvecklas väldigt olika i olika delar av landet. Det leder till att finländarnas förmögenhet omfördelas, varnar Hypoteksföreningens vd. På svensk- och tvåspråkiga orter väntas värdeutvecklingen överlag vara positiv.
För finländarna har bostaden av tradition varit livets största investering.
Den har gett en viss ekonomisk trygghet och kanske varit något att ge över till nästa generation. Nästan 70 procent av finländarna bor i en bostad de själva äger.
Huruvida bostaden har ett ekonomiskt värde också i framtiden kan i stor utsträckning bero på var i landet den är belägen. Att ärva en gammal bostad på "fel ställe" kan i vissa fall snarare bara vara en källa till utgifter.
"Nyskifte"
Hypoteksföreningens vd Ari Pauna varnar för en tudelning av den finländska bostadsmarknaden på lång sikt. Värdet på bostäderna utvecklas väldigt olika i centralorterna och i periferin, vilket leder till att folks förmögenhet utvecklas olika.
– Ett nyskifte är på gång där den samlade finländska bostadsförmögenheten håller på att flytta till städerna.
Enligt Pauna är det servicestrukturreformen inom social- och hälsovården, den så kallade vårdreformen, som i stor utsträckning styr var finländarna bor i framtiden, var jobben och servicen finns. Vårdreformens fem centralorter, huvudstadsregionen, Åbo, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg växer och drar till sig folk, vilket i sin tur påverkar efterfrågan – och därmed priset – på bostäder.
– Ju närmare dessa orter man bor och ju bättre kommunikationerna till dem är, desto positivare är det för värdeutvecklingen på bostadsmarknaden – och tvärtom. De stora förlorarna när det gäller bostadsförmögenhet är framför allt orter i norr och öster, säger Pauna.
Orter som genomgår en plötslig strukturomvandling, till exempel för att en stor arbetsgivare lagt ner, kan samtidigt drabbas av arbetslöshet och sjunkande bostadspriser. Också helt välfungerande bostäder kan vara svåra att sälja om det inte finns arbetstillfällen som lockar folk.
Skuldsatt grupp
För dem som redan äger en bostad i eller nära vårdreformens centralorter och andra tillväxtcentra, är utvecklingen positiv. Men de som flyttar in till dessa orter till exempel efter jobb kan enligt Pauna få svårt att hitta bostad till överkomliga priser. Det här leder till att det i centralorterna dels uppstår en grupp vars förmögenhet växer, dels en grupp som är hårt skuldsatt.
Enligt Pauna är bostadens ålder, skick och behovet av reparationer också viktiga faktorer för dess värde.
– Det har talats mycket om vågen av stambyten som väntar i höghusen men betydligt mindre uppmärksamhet har det stora beståndet av småhus fått. Många av dem är över trettio år gamla. Bostadsägare och köpare skulle göra klokt i att fundera på vilken bostadens tekniska skick och värdeutveckling är under de kommande tio till femton åren. Här borde också bankerna vara mera uppmärksamma när man beviljar lån. Det handlar ju dels om en säkerhet för banken, dels om köparens livs kanske största investering.
– I början av euroeuforin vande vi oss vid att det alltid finns pengar för bostadsaffärer och att värdet på bostäder alltid består. Men det stämmer inte. Nu är vi tillbaka i vardagen igen, säger Pauna.
När det gäller de svensk- och tvåspråkiga orterna längs kusten säger både Pauna och hans kollega Tom Lönnroth att det är orter där bostädernas värde har större chans att bestå. I södra Finland är närheten till huvudstadsregionen eller Åbo positiva faktorer, och i Vasaregionen är sysselsättningsläget rätt bra.
– Närheten till havet brukar alltid locka folk, men framför allt ekonomisk aktivitet, säger Lönnroth.