Puolanka vill bibehålla privat vård
Med ett och ett halvt års erfarenhet av utlokaliserade tjänster är man i den lilla kommunen Puolanka så nöjd att man inte vill att social- och hälsovårdsreformen kommer i vägen.
När ansvaret för organiseringen av social- och hälsovården flyttar från kommunerna till de fem vårdområdena betyder det att enskilda kommuner inte längre själva kan besluta om de ska utlokalisera sina tjänster inom social- och hälsovård. Enligt Heikki Hiilamo, professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet, kan tjänsterna i en kommun visserligen utlokaliseras men efter social- och hälsovårdsreformen ligger det beslutet inte längre i den berörda kommunens händer. Det ska fattas på vårdområdesnivå.
Mycket nöjda
Kommunen Puolanka i Kajanaland utlokaliserade sin social- och hälsovård till företaget Attendo från och med början av 2013. Det kontraktet är i kraft fram till slutet av 2016 men Paula Karsi-Ruokolainen, kommunens förvaltningsdirektör, säger att kommunstyrelsen under mötet den 18 juni godkände optionen för att fortsätta samarbetet fram till slutet av 2019.
– Vi har varit mycket nöjda och viktigast av allt, majoriteten av responsen vi får från invånarna är positiv. Men vi vilar inte på lagrarna, utan utvecklar hela tiden samarbetet tillsammans med tjänsteleverantören.
Hur social- och hälsovårdsreformen kommer att påverka arrangemanget är tills vidare oklart. Karsi-Ruokolainen är inte övertygad om att reformen kan garantera en bra närservice men hon räknar med att kommunens kontrakt med Attendo får löpa till slut.
– Det är bindande, oberoende vem som är förhandlingspart på den offentliga sidan. I praktiken behövs det en lagändring för att häva kontraktet.
Karsi-Ruokolainen säger att man på det här viset har garanterat servicen fram till slutet av 2019. Hon är inte säker på att alla andra kommuner i det kommande vårdområdet har förståelse för Puolankas behov.
– Samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland ville inte att vi skulle lämna den. Så säkert finns det fortfarande motstånd. Men vi ligger långt borta från allt och med det nuvarande systemet kan vi ändå erbjuda service någorlunda nära för våra invånare. Och eftersom vi valde att utnyttja optionen att förlänga kontraktet med tjänsteleverantören har vi nu gott om tid att utreda möjligheterna. Ingen vet hur kommunstrukturen ser ut efter 2019.
Tröga förändringar
Professor Heikki Hiilamo säger att social- och hälsovårdsreformen i alla fall till en början för med sig få förändringar.
– När vårdområdena organiserar sin verksamhet för första gången enligt reformen blir det förmodligen så att de flesta kommuner fortsätter som de gjort hittills. Det finns en risk för att den kommunala tjänsteproduktionen dominerar, att de nuvarande strukturerna inte förändras.
Hiilamo säger att både de privata hälsovårdsföretagen och läkarförbundet hade önskat en liknande modell som i Sverige där aktörer som vill producera hälsovårdstjänster skriver in sig i ett register och patienterna får välja fritt.
– I den modellen följer pengarna med patienten. I Sverige är hälsovården offentlig i den meningen att den finansieras med offentliga medel men producenterna kan vara både privata och offentliga. Det har lett till att andelen tjänster som produceras privat har ökat kraftigt.