Offentliga sjukhus drog längsta strået
De stora privata vårdföretagen frodas, men vården förblir offentlig. Små vårdföretag riskerar trängas undan av de stora.
Gunvor Ståhlberg är både nöjd och missnöjd. Hon har bott på servicehemmet Saga Care i Munksnäs i sju år. Servicen fungerar, och maten är god, men efter att hon måste flytta till tredje våningen har det varit svårt att röra sig fritt.
– Där jag bodde förut, i Kyrkslätt kunde jag gå ut mer, säger hon.
När hon valde boende ansökte hon ursprungligen till tre olika privata servicehem, men valde Saga eftersom området var bekant och det fanns gott om svenskspråkiga boende. Munksnäs hälsostation ligger nära servicehemmet, men där får hon ofta köa i veckor. Därför brukar Ståhlberg gå till den privata läkarstationen i närheten.
Långa vårdköer inom den offentliga sektorn är ett av de problem som vårdreformen ska råda bot på. Den offentliga vårdsektorn ska stärkas genom tätare samarbete mellan primärvården och specialistvården.
– Förslaget innebär att den offentliga sektorn kommer att utvecklas, säger Liisa Häikiö, professor i socialpolitik vid Tammerfors universitet.
Samtidigt förblir den privata sektorns ställning oförändrad.
– De som trodde att den privata sektorn skulle breda ut sig blev säkert besvikna. Den privata sektorn fortsätter som förut och får inte några utvidgade möjligheter, säger professor i statsvetenskap Heikki Hiilamo.
Hiilamo är en av de åtta experter som satt med i arbetsgruppen som tog fram den nya vårdreformen. I ett skede diskuterade gruppen en modell där patienten själv fått välja mellan den offentliga vården och den privata sektorn.
Varför slopades den modellen?
– Det var en stor kompromiss mellan partiledarna. De ville fortsätta producera vård på samma sätt som förut men förnya sättet man ordnar den på.
Kommer man att behöva privata sjukförsäkringar i framtiden?
– Det beror på om den offentliga vården genom reformen kan tävla med försäkringarna. Om den inte kan tävla med försäkringarna kommer det offentliga långsamt att hamna i en ännu värre kris än den redan är i och de privata sjukförsäkringarna kommer att få en större roll.
Vårdföretaget Esperi Cares vd Marja Aarnio-Isohanni har tagit emot reformen med ro.
– Ur vår synvinkel innebär det här en rätt liten ändring i vår verksamhet. Behovet av våra tjänster försvinner ju ingenstans, säger hon.
Aarnio-Isohanni är nöjd över att modellen med många tjänsteproducenter, såväl privata som kommunala, fortsätter.
En modell där den privata sektorn skulle ta över totalt vore inte politiskt möjlig, menar hon.
– Men det är viktigt att det finns konkurrens, så det är bra att det ingår i den här modellen.
Aarnio-Isohanni tror inte vårdreformen kommer att påverka efterfrågan för privata aktörer, tvärtom.
– Den privata sidan har vuxit mycket under den senaste tiden och det kommer den att göra också i fortsättningen, säger hon.
Hon tror att stora tjänsteproducenter kommer att fortsätta köpa upp de små.
– Så gott som alla privata producenter av vårdtjänster har stora kapitalinvesterare bakom sig.
Esperi Care är redan nu en av de största privata tjänsteproducenterna inom vårdsektorn, och fortsätter att växa. Företaget har nyligen investerat 100 miljoner på nya servicehem runtom Finland. Under de senaste åren har Esperi Care köpt upp 58 mindre företag.
– Men vi är noga med vilka företag vi köper upp, många är till exempel för små. Vi har tittat på åtminstone 400 olika företag, varav de flesta inte ledde till något köp, säger Marja Aarnio-Isohanni.
Enligt Liisa Häikiö har vårdreformen många fördelar men hon ser de stora företagens framfart som ett hot.
– Det kan vara mycket lockande för kommuner som ska köpa tjänster för en stor grupp att välja stora producenter. Små producenter och föreningar hamnar i marginalen. Det är inte en bra reform om man vill ha många olika producenter. Stora kommuner och stora företag har större resurser att delta i upphandlingar och möjlighet att förverkliga stora projekt.
Finns det en risk att små vårdproducenter försvinner?
– Ja, det tycker jag.
Häikiö tycker att vården inte enbart ska produceras av stora vinstdrivande företag.
– Människors möjlighet att påverka den vård de får minskar då vårdproducenternas antal minskar. De stora företagen kan göra ett bra jobb men vill vi skapa en marknad för endast riskkapitalister? frågar Häikiö.
Varför behövs små aktörer?
– Det kan vara en ideologisk fråga. Men små företag verkar ofta på lokal nivå. De är ofta mycket engagerade i verksamheten och har ofta grundats för att vårda. Den tanken försvinner om det endast finns stora företag vars primära syfte är att göra vinst.