Kovändning ger inget klirr i kassan

När Samlingspartiet på sin partidag i helgen godkände en motion om att Finland bör säga upp Ottawafördraget mot personminor var det inte ett särskilt konsekvent beslut. Det var nämligen Jyrki Katainens (Saml) regering som under sitt första år vid makten förde förslaget om att godkänna fördraget till riksdagen.

I november 2011 godkände riksdagen Ottawafördraget med stor majoritet. I och för sig röstade en del samlingspartister tillsammans med några centerpartister och hela den sannfinländska riksdagsgruppen mot personminförbudet. Nu jublar Sannfinländarna givetvis över Samlingspartiets kovändning medan man inom de andra partierna är irriterade.

Stefan Wallin (SFP) som då var försvarsminister säger att det har varit en lång process att avstå från minorna. Redan i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 2004 satte man upp målet och i redogörelsen 2009 bekräftades det. Statsministern hette då Matti Vanhanen (C) och presidenten Tarja Halonen.

– Tidigare ansågs personminorna vara en förnuftig lösning för ett land som Finland. När sedan Ottawafördraget kom började det handla om vår utrikespolitiska trovärdighet. Tarja Halonen drev på undertecknandet mycket starkt i utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet.

I riksdagsdebatten 2011 hävdade motståndarna till undertecknandet att det gällde att jämna vägen för Finland in i FN:s säkerhetsråd. Det köper inte Wallin.
– Beslutet om att gå med i Ottawafördraget fattades långt innan man visste om kandidaturen till säkerhetsrådet.

Att nu ändra linje ser Wallin inte som särskilt realistiskt.
– Anskaffningsprocessen av ersättande vapen pågår och största delen av personminorna har förstörts. Det är för sent att stiga tidigt upp. Tåget gick för flera år sedan.

Försvarsmakten såg personminorna som ett bra och kostnadseffektivt system, men försvarsmakten gör som de politiska beslutsfattarna säger och pionjär- och skyddsinspektör överste Harri Kauppinen berättar att bara cirka fem procent av drygt en miljon infanteriminor finns kvar. De sista ska vara förstörda före utgången av 2015.

– Vi ska ännu förstöra 55 000. 16 500 får vi hålla kvar för att använda i skolningssyfte. Infanteriminor finns ju på många håll och i krisoperationer behövs kunskap om minröjning.

Kauppinen konstaterar att det är enkelt och billigt att tillverka minorna i fråga. I princip är allt som behövs sprängämne och ett system, mekaniskt eller elektroniskt, för att få det att explodera.
– Ett gäng killar kan sätta ihop dem utan att ha tillgång till någon högre teknologi.

De finländska infanteriminorna är tillverkade i hemlandet. Tillverkningen upphörde på 1960-talet, någon efterfrågan har inte funnits eftersom de inte har använts.
– Deras roll i vårt försvarssystem har varit betydande, säger Kauppinen.

Personminorna ersätts nu med en uppsjö av mer eller mindre komplicerade vapen. Processen är på slutrakan och bara få betydande anskaffningsbeslut återstår. Slutnotan går lös på över 300 miljoner euro.

– Vi fick 200 miljoner och 100 miljoner har vi tvingats få lös inom den egna budgetramen.

Försvaret har inga politiska åsikter men Kauppinens beskrivning av processen säger en hel del.
– Ett enkelt och billigt system ersätts med ett komplicerat och dyrt system.

Hur skulle det kännas att göra en 180 graders sväng och ta personminorna tillbaka?
– Jag svarar å tjänstens vägnar att det var ett politiskt beslut att gå med i Ottawaavtalet. Om avtalet ska sägas upp är det också ett politiskt beslut. Vi förverkligar de politiska besluten.

FAKTA: Totalförbud mot minor
• Ottawafördraget är ett internationellt avtal från 1997 som förbjuder alla personminor.
• Avtalet förbjuder användning, lagring, produktion och överföring av infanteriminor och reglerar hur befintliga minor ska förstöras.
• Största delen av världens länder har skrivit på avtalet.
• Finland var länge det enda landet i EU som inte hade undertecknat avtalet.
• Först i november 2011 beslutade Finland ansluta sig till Ottawafördraget.
• Avtalet trädde i kraft i juli 2012 och enligt det ska Finlands infanteriminor vara förstörda före 2016.
• De finländska infanteriminorna har inte satts ut i terrängen utan har förvarats i lager.
• Över 300 miljoner kostar det att förstöra infanteriminorna och ersätta dem med andra vapen.
• Bland annat USA och Ryssland har inte skrivit på avtalet.