Kanonslupen fick sitt namn
I ett litet duggregn som får däcket att blänka ges den nybyggda kanon- slupen sitt namn. – Jag döper dig till Diana! deklarerar gudmor Jaana Pajunen stunden innan champagneflaskan krossas och kanonerna skjuter salut.
När namnet på den tvåmastade kanonslupen äntligen avslöjats stoppar besättningen fingrarna i öronen och så smäller det till. Den ena av förens två småkanoner hoppar till och en eldsflamma skjuter fram. Krutröken sticker i näsan. Soldaterna med sina musköter har redan skjutit med ett brak och publiken som samlats har pekat, beundrat och kommenterat.
- En kanonslup var ett lättmanövrerat krigsfartyg med två master och 30 åror. Kanonslupen Diana är 20 meter lång och 4,5 meter bred. Slupen är försedd med femton par åror, två master, två elmotorer och sex kanoner.
- Bakom byggandet står Samfundet Ehrensvärd, som tillsammans med Stiftelsen för Sveaborgs torrdocka grundat ett partrederi för projektet.
- Projektet har kostat över en miljon euro och finansierats av staten, en handfull stiftelser samt privatpersoner.
- Slupen är byggd av furu, som förstärkts med ek. Delar som åror, segel, rigg och beslag har tillverkats i samarbete med elever vid olika yrkesskolor. Mikael Holmström har varit ansvarig båtbyggare.
- Diana har byggts på Sveaborg, där största delen av den svenska skärgårdsflottans kanonslupar också byggdes på 1700-talet.
Kanonslupen Diana är byggd enligt ritningar från 1700-talet och utförd nästan som den berömda fartygskonstruktören Fredrik Henrik af Chapman hade tänkt sig det hela. Nästan, för även om af Chapmans ritningar representerade högteknologi på sin tid har dagens myndigheter haft ett och annat att påstå. Därför har den nydöpta slupen både en modern vattenklosett, septiktank och dieseldriven generator ombord.
– Men den hoppas jag vi aldrig behöver använda, säger Johan Gullichsen, ordförande för Stiftelsen för Sveaborgs torrdocka efter att ha assisterat Jaana Pajunen med att champagneflaskan vid dopet.
Diana är nu klar för övningsseglatser, lite senare än man trodde när byggprojektet startade, men lagom till sommaren. Först om ett år kan turister och andra intresserade få åka med.
– Det tar tid att lära sig hantera henne och det ska besättningen få öva på i sommar i lugn och ro, säger Ehrensvärd-samfundets verksamhetsledare Timo Uolamo.
Unga lärlingar
Mitt i krutröken under invigningen spankulerar en återuppstånden, kråsprydd och synnerligen nöjd fartygskonstruktör Chapman. Chapman skryter med sitt bygge medan samtida Carl Fredrik Arnkihl mäter längden på potentiella besättningsmän, som måste vara 166 cm långa och ha hyfsat friska tänder för att klara skörbjuggen som förmodligen väntar.
I publiken står en nöjd ung man, Jyry-Matias Rämö, som varit med om bygget sedan kan kom i kontakt med projektet under några veckor praktisk arbetslivsorientering under nian i högstadiet.
– Jag har impregnerat däcksplankor och tätat med tjärad hampa, säger han nöjt. Arbetet har varit lärorikt.
Rämö är en av de tiotals unga som arbetat med någon del av byggprojektet sedan det startade. En tredjedel av finansieringen kommer nämligen från Undervisnings- och kulturministeriet, som tilldelat projektet tipspengar för att unga ska ha en möjlighet att lära sig traditionell skeppsbyggnad.
Namnet Diana är valt efter den slup som militären och befälhavaren Augustin Ehrensvärd kom med när han 1747 utforskade sydkusten för att hitta ett lämpligt ställe för en centralfästning när landets ledning ansåg att försvaret av Finland behövde förstärkas.
Under krigsåren 1788–1790 var kanonslupar som Diana ytterst viktiga för skärgårdsflottan, men den nya slupen riggas för annat uppdrag. Nästa sommar ska hon vara i full gång med att föra turister runt Sveaborg och hjälpa dem att få insikt i livet för mer än tvåhundra år sedan.