Svårt att ingripa mot rattfyllerister
Riksdagen debatterar i dag ett medborgarinitiativ som kräver strängare straff för rattfylleri. Men varken experter eller politiker är övertygade om att det är en bra lösning.
I teorin borde det inte finnas en enda alkoholberoende person i trafiken. Reglerna är tydliga: om du inte klarar av att avstå från att köra i alkoholpåverkat tillstånd eller om du är alkoholberoende får du inte köra.
Trots detta är omkring en av femhundra förare rattfyllerist. Man uppskattar att en rattfyllerist kan köra alkoholpåverkad omkring 220 gånger.
Jorma Sonninens elvaåriga dotter blev offer i ett av dessa fall och dog i en olycka som orsakades av en rattfyllerist. Som en följd av detta startade Sonninen ett medborgarinitiativ som bland annat kräver att dödsfall som orsakas av rattfyllerister räknas som dråp och att promillegränsen sänks.
Ledande överläkaren Kaarlo Simojoki på A-klinikstiftelsen är ändå inte övertygad om att initiativet är ett steg i rätt riktning. Enligt Simojoki är ett av de främsta problemen att människor inte får vård i ett tillräckligt tidigt skede.
– Rattfyllan kan vara första gången exempelvis alkoholproblemen uppdagas, men i det skedet är vården redan mycket svårare.
Medborgarinitiativet har undertecknats av drygt 62 000 personer, men enligt en enkät som FNB gjorde i april var de flesta partierna varken för en skärpning av lagstiftningen eller för en sänkt promillegräns.
– Jag förstår tanken bakom medborgarinitiativet. Särskilt när det är fråga om grova, återkommande fall är det förståeligt att man vill ha strängare straff. Bakom lås och bom kör man inte bil, säger Simojoki.
Läkarnas roll krävande
Experter inom hälso- och sjukvården och trafiksäkerheten har redan länge pekat ut ett antal brister i vårdinstruktionerna, uppföljningen och särskilt läkarnas anmälningsplikt.
Enligt Trafiksäkerhetsverkets rapport som publicerades i fjol fungerar anmälningsplikten dåligt i fråga om alkohol- och drogberoende personer. Problemchaufförer nås inte tillräckligt tidigt och tröskeln för att anmäla varierar läkare emellan.
Enligt Timo Tervo, professor i trafikmedicin vid Helsingfors universitet, finns det stora brister i praxisen och läkarnas instruktioner.
– En patient kan visa klara tecken på alkoholmissbruk utan att de framkommer vid bedömningen av körhälsan, säger Tervo.
En person med alkohol- eller narkotikaberoende uppfyller inte kraven på körhälsa, men trots detta leder alkoholberoende inte alltid till att körkortet ryker. Ofta kan problemet vara så enkelt att läkaren inte frågar patienten om körkortet.
– Om du får alkoholrelaterade problem borde körkortet ryka direkt. Läkare borde ha en lagstadgad plikt att kolla körkortet om patienten visar tecken på alkoholmissbruk eller alkoholrelaterade sjukdomar, säger han.
Läkare är skyldiga att anmäla till polisen om hälsotillståndet hos en körkortsinnehavare är nedsatt så att kraven på körhälsa inte längre uppfylls, men det är inte alltid läkare vågar stå upp för detta.
Bredare diskussion behövs
Kaarlo Simojoki tycker medborgarinitiativet speglar diskussionen kring rattfylleri, som enligt honom är alltför svartvit.
– Hela alkohol- och drogpolitiken saknar nyanser. Alla rattfyllerister är inte likadana.
Simojoki påpekar att det för en del rattfyllerister bara är fråga om en engångsföreteelse, och för dessa kan ett hårt straff vara förödande.
Enligt Timo Tervo är grundproblemet den stora, tillåtande alkoholkonsumtionen.
– Rattfyllerierna är bara toppen av isberget. Vi borde diskutera attityder till alkohol, inte promillegränser, säger Tervo.
Forskning har visat ett samband mellan förändringar i alkoholkonsumtionen och antalet rattfyllerifall. Så länge alkoholkonsumtionen och –attityderna är vad de är spelar promillegränsen ingen avgörande roll, menar Tervo.
– För en människa med grova alkoholproblem spelar det ingen roll om körkortet dragits in. Man kör ju med bilen, inte körkortet, säger Tervo.
Polisen uppskattar att föraren i omkring en tredjedel av rattfyllerifallen också kört utan behörighet.
Alkolås potentiell lösning
Enligt Trafiksäkerhetsverket kan en orsak till att antalet rattfyllerier minskat också vara de allt vanligare alkolåsen.
Kaarlo Simojoki hoppas att tröskeln för att använda alkolås skulle sänkas. Också Timo Tervo välkomnar olika tekniska lösningar, men påpekar att dessa bara löser en del av problemen.
– Det finns inga alkolås för mediciner, till exempel.
Tervo tycker också det är beklagligt att medicinering sällan är på tapeten.
– Det finns många patienter med medicinering som inverkar kraftigt på körförmågan. Även om de är lagliga rattfyllerister ser man dem i olycksstatistiken.