E-näsan kan ersätta blodprov
I framtiden kan ditt eget luktavtryck bli din räddning. Då kan en elektronisk näsa ha sniffat sig till din cancertumör när du gick på toaletten eller talade i telefon.
När medicine licentiat Antti Roine vid Tammerfors universitet gav sig i kast med ett forskningsprojekt som skulle handla om elektroniskt luktsinne trodde han inte speciellt mycket på idén själv.
Men Roine har fått se sig överbevisad.
– Nu har jag lärt mig att också en vild tanke kan vara värd att testa, säger han som i dag lägger fram sin avhandling om elektroniskt luktsinne och dess betydelse för att spåra prostatacancer och ställa diagnos vid urinvägsinfektioner.
Roine är inte ensam om forskningen kring luktsinnet. Hans avhandling ingår i ett större projekt, Diagnose, som sammanför forskare från Tammerfors universitets medicinska fakultet och kolleger från enheten för informationsteknik med experter på systemteknik från Tammerfors tekniska universitet. Dessutom är två företag som arbetar med luktanalyser inkopplade.
Cancer eller inte
Det råder ingen brist på vilda idéer i grupperna. Bland annat arbetar man utifrån teorin att luktsinnet kopplar till sinnesstämningar och att det till exempel borde vara möjligt att sniffa sig till nervositet. Säkerhetsbranschen i hela världen torde ha intresse för en apparat som luktar sig till extrem nervositet långt innan en mänsklig näsa och hjärna tagit in att det är en rånare, kapare eller skjutfärdig person som står och väntar på sin chans.
Roines forskning fokuserar på medicin och diagnostik. Bakgrunden är problemet med prostatacancerns olika former. Prostatacancer framskrider ofta långsamt, men ibland aggressivt. Dagens diagnosmetoder talar inte tillräckligt noggrant om vilkendera formen patienten drabbats av och kan därför leda till att besvärliga behandlingar görs i onödan.
Roine visar nu att en elektronisk näsa, e-näsan, faktiskt kan slå fast om en människas urin innehåller luktspår av de elakartade celler som växer till prostatacancer eller inte. Den kan också känna igen flera av de bakterier som orsakar plågsamma urinvägsinfektioner. Det här beror på att både bakterier och sjukdomar avger lukter. Tumörer avger lukt när de växer, men också när de faller sönder.
Den elektroniska näsan imiterar hundens luktsinne. I stället för det luktkänsliga epitel hunden har inne i nosen har den elektroniska näsan en svärm sensorer som reagerar på nästan alla molekyler i luften, bland annat mängden polyaminer, molekyler som är nödvändiga för att celler och bakterier ska växa, som kan användas som cancermarkörer och som antas bidra till att cancer avger lukt.
När resultaten av Roines arbete småningom kan omsättas i praktiken är det en bärbar och enkel diagnosapparat som står på önskelistan.
– Jag skulle gissa att det tar tre till fem år att få fram en apparat som kan användas på till exempel hälsostationer. Det bästa skulle vara en apparat för hemmabruk, säger Roine.
Andas i mobilen
För cancerpatienter skulle en känslig elektronisk näsa betyda betydligt färre blodprov och vävnadsprover än nu.
– För en patient med en smärtsam urinvägsinfektion är det en plåga att vänta på långsamma bakterieodlingar för att få rätt behandling så för dem är en elektronisk näsa en fin uppfinning, säger Roine. De snabbtest som finns för urinvägsinfektioner i dag ger inte tillräckligt exakt information om vilken bakterie som orsakar infektionen.
På sikt antas en elektronisk näsa också spara pengar genom att man slipper vissa dyra laboratorieodlingar.
Följande skede är att involvera fler testpersoner för noggrannare klinisk testning.
I framtiden är det inte bara urinvägsinfektioner eller cancer som kan spåras.
– Jag har arbetat med cancer och urinvägsinfektioner, men metoden kan fungera för många sjukdomar som till exempel inflammationer i andningsvägarna, njursvikt eller infektioner i lungor, mage och tarmar, säger Roine.
Roine har sökt sjukdomslukt i urinen, men erfarna läkare kan ibland också misstänka sjukdomar som diabetes genom att lukta på patientens andedräkt och där en del forskare drömmer om en apparat som analyserar svetten talar andra redan om mobilapplikationer som kan analysera din hälsa medan du småpratar i din mobil.
För mat och sjukdomar
• Elektroniska apparater som urskiljer luktavvikelser har flera användningsområden utanför medicinen. Rymdforskningen har använt konstgjort luktsinne för att detektera giftiga gaser i andningsluften under rymdfärder. Sockerproducenter har använt tekniken för att kontrollera att sockerbetor inte farit illa under lagringen.
• E-näsan dyker upp i många sammanhang. I april lanserade ett litauiskt företag en prototyp av en elektronisk näsa avsedd för konsumenter som är oroliga för att maten kanske inte är färsk. Den bärbara apparaten uppges läsa av bland annat kött och fisk och sedan skicka ett meddelande om varans färskhetsgrad till ens telefon. Företaget säger sig vilja hjälpa konsumenter att både undvika matförgiftningar och undvika att slänga bort mat som är fullt ätbar.
• Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos finska män. Varje år ställs 4 700 nya diagnoser. Genom att mäta PSA-värde med hjälp av ett blodprov kan man få veta om prostatan växer eller inte, men för att få veta om det är fråga om cancer eller inte behövs ett vävnadsprov.
• Avhandlingen Novel Spectromet-ric Methods in Detecting of Prostate Cancer and Urinary Tract Infection granskas vid Tammerfors universitet fredagen den 6 juni klockan 12 på adressen Kanslerinrinne 1, Tammerfors.