Invandrarföretagare kunde sysselsätta fler
– Invandrare behandlas som andra klassens medborgare i Finland, men genom hårt arbete och de rätta kontakterna kan man lyckas som företagare, säger Çetin Harman. Själv har han lyckats, men villiga invandrarföretagare är en stor outnyttjad potential, visar en färsk rapport.
Det var kärlek som fick den turkiske bokföraren Çetin Harman att flytta till Finland för cirka 23 år sedan. I dag är han stolt ägare till fyra restauranger och en bar. Den nyaste, La Grill, ligger i Forums köpcentrum i centrala Helsingfors.
– När jag kom till Finland hade jag bara hundra mark i fickan. Jag har byggt upp min affärsverksamhet genom hårt arbete.
Med hjälp av sin dåvarande flickvän, numera hustru, fick Harman jobb som städare på ett hotell. Han avancerade snabbt och kunde tack vare andra städjobb spara ihop pengar till en bostad. Men Harman valde att bli företagare och investera pengarna i en egen restaurang i stället. Efter bara sex år i Finland öppnade han sin andra restaurang, kebabstället Eerikin Pippuri, som blivit ett populärt stopp på vägen hem för Helsingfors nattsuddare.
– De första åren som företagare var kämpiga. Ekonomin var dålig och jag jobbade konstant för att få verksamheten att växa.
Det har gått bra för Harman – trots omständigheterna, kan man kanske säga. En färsk utredning visar att invandrare som vill bli företagare i Finland stöter på många hinder, helt oavsett konjunkturerna. De mest centrala är svårigheterna att skapa nätverk, språket och den finländska byråkratin – att myndigheter och regelverk inte är helt lätta att förstå sig på.
– Det finns en enorm potential i invandrarföretagsamheten – i viljan att klara sig och det värde man tillmäter arbete. Om vi bara skulle se och ta vara på den potentialen skulle det gynna hela ekonomin, säger fil.mag. Katja Bloigu, som gjort utredningen Yrittäjänä Suomessa för tankesmedjan Magma.
För rapporten har Bloigu intervjuat närmare femtio invandrarföretagare om deras erfarenheter.
Nätverk avgörande
I Finland finns ungefär 11 500 företagare med invandrarbakgrund. Men de kunde vara betydligt fler – jämfört med majoritetsbefolkningen är entreprenörsandan klart starkare bland invandrarna, samtidigt som det är svårare för dem att lyckas.
Några särskilda strukturer för att hjälpa just invandrarföretagare finns inte.
– En rådgivningstelefon på flera språk och fysiska träffpunkter skulle redan vara ett stort steg på vägen. Konkret arbetslivserfarenhet och företagarinformation i ett tidigt skede av integrationsprocessen vore också viktigt, säger Bloigu.
Skräddarsydda företagarkurser för invandrare har visat sig ge goda resultat, men har hittills ordnats bara sporadiskt med projektpengar.
– Att bara ge blanketterna i handen funkar inte, det behövs handledning steg för steg, säger Bloigu.
Hon får medhåll av Majid Hakki, själv företagare och expert inom kommunikationsteknologi. Hakki kom till Finland som kvotflykting i början av 1990-talet, och startade eget efter att hans 200 arbetsansökningar inte lett till en enda intervju. Vid det här laget har han hjälpt närmare 50 invandrare att komma vidare som företagare i Finland – ett sätt att återgälda samhället, som han själv uttrycker det.
– Problemet är att företagsrådgivningen ber invandrarna göra sådant de inte kan. Det behövs handledning – själv har jag hjälpt invandrare att söka startpeng, ansöka om olika lov och sköta kontakten med myndigheter.
Man måste hjälpa företagarna så att de kommer åt att företa, att göra det de vill och är bra på, säger Hakki.
Enligt Çetin Harman har företagarklimatet i Finland försämrats sedan mitten av nittiotalet. Också inställningen till utlänningar är mer kritisk i dag.
– Det är avgörande för en företagare med invandrarbakgrund att skapa sig ett finskt kontaktnätverk. Hade mina bekanta inte litat på mig hade det varit mycket svårt, säger Harman.
Majid Hakki håller med.
– Det finns en del negativa attityder. Varken myndigheter eller and‑ ra litar på att invandrare faktiskt kan sin sak.
Många restauranger
• I slutet av 2012 fanns 11 500 invandrarföretagare i Finland. De flesta av företagen är små och sysselsätter en eller några personer.
• Den klart största gruppen av invandrarföretagare finns inom restaurangbranschen, och många av restaurangföretagarna vittnar om stora svårigheter att få ekonomin att gå ihop.
• De flesta invandrarföretagarna i Finland kommer från grannländerna Ryssland, Sverige och Estland, men också till exempel Turkiet är väl representerat.
• Invandrarföretagare upplever ofta att det å ena sidan är lätt att starta ett företag i Finland då det finns avgiftsfri rådgivning och man inte stöter på korruption. Å andra sidan kan bristande språkkunskaper och svårigheter att förstå det finländska systemet med alla dess regler ställa hinder i vägen.
• Svårigheter att skapa nätverk och komma i kontakt med finländare är ett hinder som i värsta fall kan försvåra också finansieringen.