Anna Back

Enligt Olli Hietanen, utvecklingsdirektör vid institutet för framtidsforskning vid Åbo universitet, är det en självklarhet att vi snart går in i bioåldern.

– Den kan jämföras med stenåldern och järnåldern. Vi kommer att kunna förädla biomaterial till nästan vad som helst.

Enligt honom är det här en minst lika stor chans för Finland som informationsteknologin var – och fortfarande är. Men för att bli ledande inom biosektorn måste investeringar göras, och Hietanen är orolig för att ingen ser helheten.

– Vi har toppkunskap om energi, livsmedel, papper, biomaterial och läkemedel. Den största utmaningen är att sammanföra dem. Tyvärr verkar den offentliga sektorn inte ha förstått hur viktigt det är.

Vad ska man studera om man är ung och vill vara med där det händer i framtiden, Olli Hietanen?

– Det finns många möjligheter, men jag tror på biokemi. En kombination av kemi, fysik och biologi ger många möjligheter. Sedan behöver vi också förstå vad som gör människor nöjda, så kallad tjänstedesign. Men det viktiga är att följa sitt eget hjärta, vad man vill och kan göra.

Ny image lockar

Pedro Fardim, professor i kemisk träförädlingsteknik vid Åbo Akademi, har lagt märke till ett ökat intresse för hans område den senaste tiden.

– När det kom nyheter om fabriker som stängde var det många som bytte till andra inriktningar, men nu är det tvärtom.

Skogsindustrins image har också förnyats.

– I Finland är biomassa detsamma som skog. Prefixet bio och kopplingen till naturvetenskaper tycks locka kvinnliga studerande.

De framtida jobbmöjligheterna verkar ändå ganska öppna. Hur vet du vad studenterna behöver kunna, ­Pedro Fardim?

– Det är inget problem, de får många möjligheter. Man kan till exempel jobba för oljebolag om man kan biobränslen.

Hundratals jobb

Metsä Groups personaldirektör Anneli Karhula är med om att anställa mellan 200 och 400 personer per år. Utöver dem rekryteras 1 400 visstidsanställda, av dem är tusen sommarjobb.

Varje år går ungefär 5 procent av de anställda i pension.

– Vi måste veta vilka kunskaper som försvinner och vilka kunskaper som kommer att behövas.

Grundutbildningen spelar en viss roll, men det konkreta jobbet lär sig de flesta på arbetsplatsen.

– Får vi in bra människor kan de avancera till chefsnivå.

Samarbetet med skolorna är viktigt. Metsä Fibre valde fjorton unga till sitt rekryteringsprogram 2013.

– Vi fick 842 ansökningar till programmet. Efter nyheten om investeringen i Äänekoski har vi fått jättemånga förfrågningar. Mitt svar är att alla platser är öppna för alla, det är bara att ansöka.

För fem år sedan var frågan vad som skulle hända med de anställda i Kaskö, där samma koncern stängde sin cellulosafabrik. En del av dem jobbar nu i Äänekoski.

– Nu ser vi mot framtiden och funderar på samarbete i stället för nedläggningar, säger Anneli Karhula.