Finsk teknologi ska landa på komet
Kometforskningen tar ett jättekliv framåt om allt går som planerat och ESA-sonden Rosetta lyckas landa i november.
– Vad vi ser och rör vid är inte ursprungsmateria. Kometer, däremot, är överblivet material från när jorden blev till. Genom att undersöka dem kan vi få svar på frågor om livet på jorden, säger Rosetta-projektets ledande forskare Mark McCoughrean.
Europeiska rymdorganisationen ESA:s kometsond Rosetta landar förhoppningsvis på kometen Churyumov-Gerasimenko i november i år. Sonden sköts upp för tio år sedan och har färdats mot sitt slutliga mål sedan början av maj. I augusti väntas den vara tillräckligt nära för att börja fotografera, sedan gäller det att placera sig rätt inför den kritiska landningen.
– Kometer har en brinnande svans, vi vill alltså inte vara bakom den. En landare kan skjutas i väg från två kilometers avstånd och vi måste landa före den 11 november, säger McCoughrean.
Landaren tar sig till kometens yta med hjälp av harpuner och fäster sig sedan med skruvar. Den stannar kvar på ytan så länge den överlever, vilket antagligen är mellan en vecka och en månad. Själva Rosetta fortsätter att cirkulera. Bränslet räcker till slutet av 2015 men ännu har man inte enats om hur bränslet ska användas.
– Ett alternativ är att försöka landa hela sonden trots risken för krasch, säger McCoughrean.
Finland med på ett hörn
Rosetta-projektet hör till ESA:s största och viktigaste satsningar just nu. Amerikaner, japaner och ryssar har tidigare fotograferat kometer på nära håll, men Rosetta är den första sonden som faktiskt tar i land. Delar av sondens kropp är byggda i Finland och ombord finns finsk teknologi, vilket gör projektet till det mest betydande rymdforskningsprojektet ur finländsk synvinkel.
– Vi vill informera om Rosettas mission eftersom det trots allt är skattebetalarna som finansierar det hela, säger Jari Mäkinen som ansvarar för rymdcontainern på Narinkens torg. I containern kan man ta del av information om kometer och om ESA:s Rosetta-projekt.
Kostnaderna för hela projektet ligger på omkring 1,4 miljarder euro, men enligt McCoughrean är det välinvesterade pengar. Om landningen i höst lyckas får forskarna ny information om kometer, men också om jordens ursprung.
– Allt vatten i oceanerna härstammar från kometer. Vi kan också få information om aminosyrorna, livets grundsten, genom att undersöka kometens yta, säger McCoughrean.
Att en komet träffar jorden är osannolikt och inget att vara rädd för. Om det mot förmodan sker betyder det inte undergång men nog stor förödelse.
– Bland annat skulle kraschen resultera i ett dammoln som skulle göra det omöjligt att odla på 100 år, säger McCoughrean.