30 år av graffiti i Helsingfors
Pojkkulturen har övergått i manskultur. Den typiska graffitimålaren har blivit äldre, har jobb och inkomster och motsvarar inte fördomen om att vara en marginaliserad förlorare.
Tomi Koskinen är nära urtypen för den helsingforsiska graffitimålaren. Han är 35 år, har ett jobb och graffiti som hobby och fritidssysselsättning. Intresset för graffiti är starkt och han hör till dem som struntar i väder och vind och målar också på vintern.
Koskinens engagemang i graffiti präglar också hans vardag i och med att han driver butiken Geezer på Flemingsgatan i Berghäll där urvalet av sprayfärger på burk uppgår till ett par hundra olika nyanser. Alltså färger som uttryckligen är avsedda för graffiti, det vill säga gatukonsten som delar folks åsikter starkt. Somliga kokar av ilska vid åsynen av tags eller mural, andra gillar det nutida uttryckssättet skarpt.
Hos Koskinen går dörren i ett och relativt unga män kommer in för att handla färger för veckoslutets projekt. En sprayflaska kostar 4–5 euro men den räcker inte långt om man ska måla flera meter på graffitiväggen i Södervik i Sörnäs. Den illegala graffitin förekommer fortfarande i form av snabba ryck på husväggar och kollektivtrafik men ett drygt dussin gatukonstväggar har fallit i god jord bland graffitimålarna som använder väggarna flitigt.
Tomi Koskinen började med graffiti 1994, hemma i Borgå där graffiti på den tiden var illegalt precis som på andra orter i Finland. Han ler åt minnet av att vara tvungen att vara snabb både i målandet och på benen. Det gällde att springa snabbt för att inte bli fast. På många orter gick man sedan in för att bygga graffitiväggar för att bromsa det illegala målandet, och praxis har visat sig vara lyckad.
Graffiti landsteg i Finland 1984 och firar alltså 30-årsjubileum. Och året till ära har forskaren Mika Helin synat den helsingforsiska graffitikulturen i sömmarna och sammanställt en rapport där han granskar och analyserar gatukonsten och dess målare. Helsingfors stads faktacentral ger ut rapporten Luvallinen graffiti Helsingissä (Den lagliga graffitin i Helsingfors).
– Från att ha förenat graffiti med nolltolerans mot klotter ser man i dag på gatukonsten på graffitiväggarna som en betydande faktor i den mångkulturella stadskulturen, säger Helin.
Hans rapport visar att 95 procent av alla graffitimålare är män, att över hälften har jobb medan en fjärdedel studerar och att medelåldern är kring 30.
– Pojkkulturen har övergått i en manskultur. Graffitimålarna ägnar sig av allt att döma åt sin gatukonst i många år, säger Helin och tillägger att den största gruppen graffitimålare ändå är i åldern 18–25 år.
– Att så många graffitimålare har jobb och råd med en relativt dyr hobby visar att det inte är fråga om utslagna och marginaliserade förlorare, säger Helin och nämner att en större graffiti i flera färger kostar minst 100 euro.
– Överraskande var att inse att 40 procent av graffitimålarna utövar sin konst också på vintern och att så gott som alla säger att de målar för sig själva.
Anmärkningsvärt är enligt Helin också att en stor del målar minst åtta gånger i månaden. Ett större graffitiarbete kan ta upp till sex timmar att framställa.
Till graffitins förgänglighet hör att man målar över andras graffiti.
– Det kan stå någon i kö bakom dig medan du målar din graffiti på väggen i Södervik och så fort du är färdig och har fotograferat ditt verk kommer följande och börjar sitt verk med att måla över ditt. Men det hör till processen, nämner Tomi Koskinen.
Tusentals år av väggmålningar
• Ursprunget till graffiti är ritningar i berg. De första gjordes för 30 000 år sedan och anses vara människans första försök att uttrycka sig konstnärligt.
• I stadsmiljöer har graffiti funnits i hundratals år, men den nuvarande formen av konst har sin begynnelse 1949 då man utvecklade målarfärg på sprayburk.
Liten ordlista
• Tags står för graffitimålarens stiliserade signatur.
• Masterpiece är en stor graffitimålning som ursprungligen målades på till exempel metrotåg.
• Mural är en graffitimålning stor som en husvägg.
• Cans är sprayburkar, på finska bland annat lesti eller kannu.