Misstro mot Ryssland präglar EU-valet
Hur kunde väst undgå att se vartåt det barkade med Ryssland och Ukraina, undrar polackerna. Krisen i grannlandet Ukraina har stärkt dem i förvissningen om att EU och Nato är de rätta klubbarna att höra till. De flesta anser också att EU varit en ekonomisk lyckospark för Polen.
WARSZAWA
I stadssilhuetten stjäl i dag toppmoderna skyskrapor uppmärksamheten från det pampiga Kulturpalatset, Stalins gåva från 1950-talet till det kommunistiska Polen. Efter det socialistiska systemets sammanbrott 1989 ville en del Warszawabor riva Stalinskrapan, men andra ansåg att den fungerar både som byggnad och som en påminnelse om traumatiska polsk-ryska relationer.
Inte för att polackerna behöver någon påminnelse. Om Ukrainakrisen kom som en överraskning för Västeuropa har man i Polen länge suckat vad-var-det-vi-sa.
Misstron mot Ryssland verkar grundmurad och det här gäller också unga polacker. Lidia Gibadlo, 22, och Alicja Chruszczewska, 21, studerande vid universitetet i Warszawa, är bekymrade för Ukrainas del, men inte rädda för sin egen. Polen hör nu till rätt klubb, försäkrar de över en kopp cappuccino på ett kafé nära universitetet.
– Det sker i vårt grannland och det är obehagligt, men vi är säkra för vi hör nu till väst. Vi är ju med i Nato och i EU. Det var ändå ett misstag av väst att tro att man kan undergräva Rysslands position som en stormakt utan att det får konsekvenser, konstaterar Gibadlo.
Chruszczewska nickar.
– Väst sov när Putin gjorde upp sin plan och nu har EU en alldeles för mjuk linje.
Krisen i Ukraina är på allas läppar och i alla nyhetssändningar och den har överskuggat energipolitiken och den ekonomiska krisen, som tidigare såg ut att bli de stora frågorna i Europaparlamentsvalet. Euron skulle oberoende inte ha blivit en valfråga, eftersom den polska regeringen har skjutit upp beslutet om ibruktagandet.
Alla indikatorer visar att EU har varit en framgångshistoria för Polen och en överväldigande majoritet stöder medlemskapet. Parlamentsvalet känns trots det inte så angeläget och i senaste val röstade inte ens en fjärdedel av polackerna. Gibadlo och Chruszczewska tycker ändå att det är självklart att man ska rösta.
– Medlemskapet har varit positivt på alla sätt, vår ekonomi är för liten för att kunna överleva utanför EU. Vi kan resa, arbeta, studera, handla och bo var vi vill inom unionen. Jag vill i något skede bo ett tag utomlands, konstaterar Chruszczewska.
– Det vill jag också, men den viktigaste valfrågan är hela konceptet för EU. Jag vill inte ha en federation utan en union bestående av stater, säger Gibadlo.
– Det har varit lite paradoxalt i och med att vi inte vetat om vi hör till väst, men samtidigt inte har velat höra till öst. Vi bör hitta vår plats mittemellan, menar Chruszczewska.
– Min professor säger att det i den här delen av Europa inte finns någon plats för neutralitet. Vi kan inte existera utan att höra till någon organisation. 1989 började omvandlingen och EU-medlemskapet var en viktig etapp. Det handlar också om att höra till den västeuropeiska värdegemenskapen, påpekar Gibadlo.
Alla värderingar är ändå inte gemensamma. Abortförbud råder och inställningen till sexuella minoriteter är ofta avog. Katolska kyrkan har en stark ställning. Det sägs att det finns två saker man inte skämtar om i Polen och det är kyrkan och armén.
Gibadlo medger att många tabun finns.
– Men det är delat. I större städer är det som skulle vara problematiskt ute på landsbygden redan ganska okej. Det handlar om social transformation, om att vi lär oss tala om saker som var undangömda tidigare.
Chruszczewska understryker att förändringen tar tid.
– Den skandinaviska approachen är så liberal och tolerant, men det är ännu annorlunda här, särskilt utanför de stora städerna. Folk är konservativare och talar inte om saker som skapar otrevliga situationer. Själv tycker jag ekonomin och energin är viktigare valfrågor än frågor om kön och inställningen till minoriteter.