Lång skärmtid ökar risk för närsynthet
Ögonspecialister varnar för långa perioder av skärmtittande. Mest utsatta är yngre barn, som riskerar utveckla närsynthet med tiden om ögonen inte får vila i utomhusmiljö.
– Vi är faktiskt ute också, säger 13-åringarna på ungdomslokalen Rastis i Nordsjö.
Emilia Nordström, 13, fiskar fram sin mobiltelefon. Av alla skärmar är det smarttelefonens ruta hon tittar mest på.
– Instagram, Facebook, chattar och spel, räknar hon upp. På mattelektionerna får man lyssna på musik via telefonen om man räknar.
Hur mycket ögonen vilar på telefonens skärm per dygn är svårt att uppskatta, men vissa hållpunkter går att räkna upp: en av kompisarna på Rastis har laddat ner 72 appar, en annan 15.
– Minst en gång i timmen kollar man på telefonen om något har hänt, säger Mina Storbjörk, 13.
Jasmine Lönnberg, 13, påpekar att hon och andra kompisar faktiskt är utomhus också.
Några gånger per vecka drar hon på sig träningskläder och gör en joggingrunda.
Kompisarna får ibland höra av föräldrarna att de ska släppa telefonerna och gå ut.
– Men min pappa är faktiskt mera på sin telefon än jag, säger Ina Johansson, 13.
Det stämmer inte att skolelever bara stirrar på sina telefoner alla raster i skolan, säger flickorna på Rastis.
– Ofta tar man fram telefonen när man har tråkigt och inte hittar några kompisar, säger Ann Forsström, 13.
En nyligen publicerad australisk vetenskaplig studie visar att risken för att utveckla myopi, alltså närsynthet, ökar för den som vistas mycket inomhus och ägnar sig åt närarbete. Med närarbete menar forskarna läsning och arbete med olika skärmar.
Ta en paus
– Tekniken i skärmarna utvecklas ständigt och bildkvaliteten blir bättre. Det är nog inte skärmarna i sig som utgör problemet, utan den tid vi ägnar åt att titta på skärmar utan avbrott, säger ändå docent Tony Pansell, legitimerad optiker vid S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm.
Pansell är en av dem som uppmanar till paus i skärmtittandet. Han säger att skärmarbete dels har korttidseffekter på ögat, dels effekter som syns först senare.
– Vi vet att statisk kroppshållning inte är bra för muskulaturen och det är samma sak med ögonen. De behöver vila och slappna av, säger Pansell.
Många fler använder ögonen mer för närseende än för avståndsseende i dag än för bara tjugo år sedan. Det är när ögonen känns trötta, ögonvitan har en svag rodnad och man börjar se suddigt eller dubbelt under korta perioder som det är hög tid att ge ögat en paus.
– Titta i fjärran, blunda en stund. Man känner när ögonen vilar, säger Pansell och uppmanar den som ser suddigt eller aldrig känner att ögonen slappnar av att gå till optikern och testa synen eftersom man också kan ha ett synfel som anstränger ögonen.
Ju närmare man håller skärmen, desto mer ansträngs ögonen.
I höstas varnade en brittisk ögonkirurg, David Allamby, för följderna av att allt yngre barn har mobiltelefon och använder den allt mer. I en intervju i Daily Mail förklarade han att det korta avstånd man håller de små skärmarna på anstränger ögat.
Allamby talar om screen sightedness, alltså skärmnärsynthet eller skärmmyopi. Han förutspår att minst fyra av tio 30-åringar kommer att vara närsynta på grund av intensivt skärmstirrande om tjugo år. Som orsak anger han att intensivt skärmtittande håller de gener som styr närsynthet aktiva längre än om man inte använder skärm hela tiden.
Pansell säger att effekterna på yngre och äldre ögon är olika. Ett barns öga har muskler som orkar titta länge på nära avstånd utan att tröttna.
– Men då ökar risken för närsynthet med tiden.
Gruskänsla i ögat
Ett vuxet ögas muskler tröttnar fortare ju äldre det är.
– Men risken för närsynthet avtar också med ökad ålder, säger Pansell.
Den som har en gruskänsla i ögat och lider av rödögdhet efter skärmarbete kan ha drabbats av torra ögon.
– Blinkfrekvensen minskar hos den som koncentrerar sig på skärmtittande. Då hinner tårfilmen dunsta innan en ny blinkning återskapar den, säger Pansell.
Riskerar vi få några specifika ögonsjukdomar på grund av skärmarna?
– Den mest uppenbara risken om man drabbas av närsynthet är risken för näthinneavlossning. Anledningen är att ögat fortsätter att växa till i längd. Det gör att näthinnan spänns ut i ett större öga. Då blir den mer skör och risken för avlossning ökar. Det krävs ändå relativt höga myopivärden för att risken ska öka, så det är inget man ska oroa sig för om man är närsynt.
Pansell säger att ingen vet exakt hur långa pass som är hälsosamma för ögat framför olika slags skärmar, men uppmanar alla skolbarn att utnyttja rasterna till lek.
– Gå ut för att få frisk luft, rör på kroppen och låt ögonen slappna av. Ta med andra ord inte med mobilen utan låt ögonen vila, säger han.
Den finska ögonkirurgen docent Olavi Pärssinen har studerat närsynthet i tiotals år och säger att det är helt klart att närsyntheten i världen ökat, men att tillförlitlig forskning om sambandet till smarttelefoner fortfarande saknas.
– Man kan ändå förmoda att effekten av att stirra på en mobilskärm är densamma som när man läser en bok, säger han och tilläger att den som vill undvika närsynthet ska ägna sig mycket åt motion och utevistelse samt begränsa tiden för närarbete.