Eurokritikerna är ute efter revansch
Tyskland avskaffade röstspärren i EU-valet, och högerradikala småpartier vädrar morgonluft. Men det största spänningsmomentet är hur det går för EU-kritiska AfD, som snubblade på tröskeln till förbundsdagen i höstas.
De valaffischer som står tätast längs gatorna tillhör inga stora partier, eller ens sådana som sitter i tyska förbundsdagen. Nej, det är Republikanernas, Piratpartiets eller Ekologisk-demokratiska partiets enkla plakat, sällan mer än partiloggan och en valslogan.
– Speciellt högerradikala krafter som Republikanerna och NPD (Tysklands nationaldemokratiska parti) mobiliserar starkare än de annars hade gjort. Mandat i EU-parlamentet betyder legitimitet och pengar som partierna nu lider brist på, säger EU-forskaren Daniela Kietz på Stiftung Wissenschaft und Politik i Berlin.
Tyskland har fortfarande en femprocentsspärr i förbundsdagsvalet, men röstspärren på tre procent som gällt i EU-val försvann i våras när författningsdomstolen utdömde den som grundlagsvidrig. Nu har små partier en chans att knipa ett eller två mandat i EU-parlamentet.
- Partiernas väljarstöd inför EU-valet, mitten av april (resultatet i förbundsdagsvalet i september inom parentes):
- Kristdemokraterna CDU/CSU 39 % (41,5 %)
- Socialdemokraterna SPD 27 % (25,7 %)
- De gröna 11 % (8,4 %)
- Vänstern Die Linke 8 % (8,6 %)
- Eurokritiska AfD 6 % (4,7 %)
- Liberala FDP 3 % (4,8 %)
- Övriga 6 %
- Källa: Forschungsgruppe Wahlen
– Ungefär en procent av rösterna räcker för ett mandat, vilket betyder att till exempel liberala FDP som föll ur förbundsdagen i höstas definitivt är inne.
Också innan röstspärren slopades kunde EU-kritiska AfD (Alternativ för Tyskland) räkna med mandat. Frågan är hur många. Väljarstödet kan bli allt mellan fem och tio procent, tror Kietz.
– AfD är ett nytt parti som söker sin politiska linje och genomgår en intern maktkamp.
Den konservativa partiledaren Bernd Lucke, länge ensam och enväldig stjärna, kämpar med liberala krafter inom partiet – men också med medlemmar långt ute på högerkanten som vill använda det nya partiet som plattform. De breder ut sig i sociala medier och kommentarspalter medan Lucke försöker tona ner främlingsfientligheten och framhäva EU-kritiken.
– Hur långt högerut partiet står är inte avgjort. Vi vet inte ens om det finns kvar om ett år.
Partiet är populistiskt och moderat EU-kritiskt, men Lucke vill hålla sig borta från brittiska Ukip och utesluter samarbete med franska Front National och holländska Frihetspartiet i EU-parlamentet. Gruppen ECR med de brittiska konservativa skulle passa honom.
AfD framställer sig som det vanliga folkets röst gentemot etablissemanget – och nationalstatens gentemot EU. Ett valtema är begränsning av invandringen från fattigare EU-länder som Rumänien och Bulgarien.
Eurokrisen är ingen valfråga
Men det är inte AfD som startat debatten. Tyskland hörde till de länder som skrev ett brev till EU-kommissionen i fjol och oroade sig över den så kallade fattigdomsinvandringen som den fria rörligheten kunde leda till. Konservativa CSU öppnade valåret med samma tema. "Den som bedrar flyger ut" är sloganen som syftar på bidragsbedrägeri.
– Om CSU börjar tävla om väljare med AfD kan temat bli kontroversiellt igen.
Eurokrisen är däremot ingen valfråga längre. Kietz väntar sig ingen spännande valkamp, och därför inte heller någon större ökning i valdeltagandet som var 43,3 procent i förra EU-valet.
– SPD och CDU regerar tillsammans och kommer inte att föra någon hård kampanj mot varandra. Oppositionen är försvagad. Det går enormt bra för Tyskland och det politiska läget är stabilt. Trots att det skulle finnas många omstridda frågor som avgörs i EU, som dataskydd och flyktingpolitik, syns de inte i Tyskland.
Partierna utnyttjar inte heller sina toppkandidater till fullo. På socialdemokratiska affischer syns visserligen europeiska toppkandidaten Martin Schulz, men CDU tonar ner den nationella toppkandidaten David McAllister, skippar den europeiska Jean-Claude Juncker och satsar på ett säkert kort. Det är Angela Merkel som syns på affischerna trots att hon inte ens ställer upp.