Grekland gör vänstervågen
Vänstern skördar framgångar i Grekland, men EU-valet ses mest som en chans att visa musklerna och få ett nyval.– Det huvudsakliga målet är att få ett klart resultat i EU-valet för att sedan kunna segra nationellt, säger Thanassis Misdanitis, en av Syrizas unga partikrafter.
ATEN Kön ringlar sig runt hela kvarteret, in genom en port och uppför trapporna till andra våningen. En del har stora blå sopsäckar fulla med papper, andra mindre. Det är apotekarna som köar för att få ut läkemedelsstöd för alla mediciner de sålt – då får de köa med varenda liten manuellt skriven lapp, ibland säckar fulla.
– Hur känns det att bo i ett system som fungerar? frågar Thanassis Misdanitis, men kostar på sig ett skratt.
Han köar för sin mammas räkning – hon är apotekare men har inte råd att ta in en anställd för att ha tid att köa själv, säger han.
Att apotekarna planerar strejka samma vecka har inte gjort saken bättre, säger Thanassis som misstänker att den långa kön dels påverkats av den stundande strejken, dels av myndigheternas ovilja att åtgärda kön som straff mot apotekarna för samma strejk.
Valde Syriza
Thanassis Misdanitis var bara barn då han uppfattade att hans föräldrar röstade på kommunisterna. Inte så att de skulle ha talat om det, han bara visste. Det har gått i arv, på sätt och vis, säger han, men själv valde han under studietiden att sälla sig till det nyare avstickarpartiet på vänsterkanten, Syriza, i stället för de gamla kommunisterna.
– För jag gillar inte Stalin, säger han över en kopp iskaffe, och berättar att den övriga familjen också numera övergått till Syriza.
För några år sedan var Syriza ännu bara ett litet parti, men det senaste året har det fått ett uppsving som gett ledning i många av opinionsmätningarna i Grekland under vintern. Partiledaren Alexis Tsipras har blivit utnämnd till hela den europeiska vänstergruppens toppkandidat. Socialdemokratiska Pasok har däremot bottenkänning.
Numera är Thanassis Misdanitis en av Syrizas unga aktivister. Han är anställd som specialrådgivare i parlamentet och som ekonomisk sakkunnig i den arbetsgrupp som skriver partiets framtida program.
För att hinna till sin träff med HBL har han avbrutit köandet och får återvända senare, kanske för att köa in på kvällen. Apotekarna är en yrkesgrupp som berörs av de strukturreformer den så kallade trojkan (Internationella valutafonden, Europeiska centralbanken och EU-kommissionen) ställt som krav på Grekland – att avreglera vissa skyddade yrken. Efter reformen kan också livsmedelsaffärer sälja apoteksvaror, vilket motiveras med att få ner priserna och vinstmarginalen. Men Misdanitis tror att utbildade farmaceuter kan tappa motivation och marginal för att öppna apotek på landsbygden.
– För de flesta görs ingen vinst just nu, för man håller priserna låga och avvaktar situationen. Man går på plus-minus-noll, i praktiken, och anställer inte heller nån.
Vill dumpa IMF
Men vi skulle tala om vilket alternativ Syriza tänkt erbjuda, då partiet försöker nå framgång i de lokala valen och i EU-valet. Vad vill vänstern erbjuda?
– Det hade funnits två alternativ: Antingen att omfördela de rikedomar som finns, eller att genomföra kapitalistiska reformer som avreglerar allt. Hittills har doktrinen gått ut på det senare. Vi vill ha en annan fördelning av välfärden. Staten borde ha koll på vad alla äger – inklusive allt på utländska konton och i skatteparadis. Den grupp som inte betalade skatt förr är de som redan har mycket, men under krisen har åtgärderna i stället drabbat dem som lydigt betalat sin skatt, säger han.
Han vill också klippa av banden till IMF och förhandla direkt med EU-länderna om hur de pengar som nu går till räntor skulle kunna användas för att förbättra den grekiska ekonomin.
– Man vill inte ha hjälp hela tiden, utan något som kan få Grekland att stå på egna ben, säger han.
Han pekar inte finger åt någon enskild person, inte heller Olli Rehn då han får frågan vad han anser om den finländska ekonomikommissionären.
– Inte vet jag hurdan han är, kanske är han trevlig att gå på middag med. Men han är ju en del av den nyliberala doktrinen.
Val med nationella mål
Thanassis Misdanitis sticker inte under stol med att ambitionerna inför både lokalavalet och EU-valet i Grekland är nationella – gärna att framkalla nyval, och helst med Alexis Tsipras som statsminister.
Misdanitis vill alltså helst inte se sin partiledare i EU, säger han då han får frågan om vilken roll Tsipras kan få i Europa.
– Jag vet inte om jag ens vill det, jag vill se honom som statsminister. Då skulle han också delta i europeiska rådet med de andra regeringscheferna, och ha ett stort inflytande. Det huvudsakliga målet är att få ett så klart resultat som möjligt i EU-valet för att sedan kunna segra i ett nationellt nyval, säger han.
Samtidigt som Syriza vuxit har retoriken mildrats, också hos Alexis Tsipras. Han understryker bland annat att han stöder Greklands medlemskap i EU och eurozonen.
En del anser att hans mer fogliga roll har tärt på trovärdigheten, andra tvärtom.
Konstantinos Kontinos, en privat bokförare i Aten som också deltar i strejken, hör till dem som överväger att rösta på antingen Syriza eller kommunistpartiet.
– Det behövs möjligheter för mitt land och för min egen framtid, säger han.
Han är 26 år gammal och arbetar kring tolv timmar per dag, eftersom många i hans bransch blivit tilldelade obligatoriska arbetsuppgifter för staten samtidigt som de ska sköta sitt eget jobb. Samtidigt har de mindre pengar kvar i handen.
– Jag beskattas från och med den första euron jag tjänar in. Vi som är unga vill se en förändring, men nu ser vi ingen utveckling alls. Och när folk är helt utmattade ekonomiskt börjar de till slut nöja sig med politiker som slänger åt dem en tunn brödskiva, och glömmer att de behöver hela limpan.