Hörde sin dödsdom – kunde inte protestera
Jimi Fritze låg på sjukhus efter en hjärnblödning. Då hörde han läkarna tala om organdonation och säga att han kommer att dö. Jimi Fritze var totalförlamad och oförmögen att protestera.
Örebro
Egentligen var det tänkt att den där helgen sommaren 2012 skulle bli ett trevligt veckoslut med dåvarande flickvännen och hennes barn i en stuga i skärgården utanför Göteborg. Först skulle man ha en dag på nöjesparken Liseberg och så lite trevligt på ön och stugan.
Men helgen blev en mardröm.
Det var när Jimi Fritze och flickvännen var på öns restaurang, typiskt nog fredagen den 13 juli, som det hände.
Han hade precis varit på toaletten när han kände att något var galet.
– Jag skulle ta tag i handtaget och då snurrade det till. Då ropade jag: stroke.
Jimi Fritze kände igen symtomen eftersom han hade haft en stroke två år tidigare, en stroke som han helt återhämtat sig efter.
Helikopter tillkallades, men den kunde inte landa på grund av den hårda vinden. I stället hämtades Jimi Fritze med båt och fördes till fastlandet där en ambulans väntade. På Sahlgrenska sjukhuset kom nästa chock efter att läkarna sett hans röntgenbilder.
– Jag låg på britsen mitt i traumarummet. Då sade läkarna till min flickvän att jag inte skulle klara mig, att ”han troligen fått en dödlig hjärnblödning”. De var för snabba med det. Det hade varit bättre om de sagt att det ser allvarligt ut och att vi avvaktar.
Familjen tog farväl
Jimi Fritze hörde sin egen dödsdom utan att kunna kommunicera och säga att han är vid medvetande och att han hör allt vad de säger. Han hade råkat in i ett så kallat locked in-tillstånd. Dessutom hörde han läkarna tala om organdonation.
– Jag var helt orörlig. Jag kunde bara se och höra, men jag kunde inte säga något.
Hur kändes det?
– Det var för jävligt. Jag tänkte, är det så här det känns att dö, att du hör och ser. Så tänkte jag att, nja, det kan inte vara så farligt, det har gått miljarder före mig. Så tänkte jag samtidigt, jag ska ju kremeras, kommer jag att se och känna elden då?
Så illa var det att flickvännen ringde släkt och vänner som kom och tog farväl. Och när läkaren föreslog organdonation sade familjen ja.
– De gick med på det för de tänkte att det hade Jimi velat.
Jimi Fritzes räddning var en erfaren läkare som återvände från sin semester på måndagen.
– Hon tittade på röntgenplåtarna och sade att det inte ser så illa ut.
Det var början till ett nytt liv för Jimi Fritze.
Skriver bok
Jimi Fritze berättar sin historia för HBL hemma vid köksbordet i Örebro. Han minns ganska bra vad som hände de ödesdigra dagarna, men minnena är fragmentariska eftersom han vaknade upp som han säger ”från och till”.
Nu har han anmält Sahlgrenska till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
– De har gjort ett jättestort fel och jag vill inte att det ska hända någon annan igen. Läkarna får inte fortsätta göra sådana felbedömningar.
Jimi Fritze får aldrig veta i hur bra skick han hade varit i dag om han fått rätt diagnos och behandling genast då han togs in.
Nu lever han med sviterna av hjärnblödningen. Han har ingen känsel i höger ben och arm och sitter i rullstol. Han drar rullstolen framåt med hjälp av fötterna och benen.
Efter stroken var talförmågan borta i flera månader och när han vaknade upp kunde han bara röra ett finger. I dag talar han igen, men orden är ibland lite otydliga. Han tränar tre gånger i veckan och lever hemma i Örebro med assistenter från tidig morgon till sen kväll.
Jimi Fritze har också börjat skriva en bok om det som hänt honom. Det tog honom ett och ett halvt år att få energi att ta striden med sjukhuset.
– Jag var först sju månader på sjukhus, sedan kom jag hem och då lade jag min energi på att träna. Nu känner jag att jag har styrka att göra detta, säger Jimi Fritze.
På Sahlgrenska beklagar man det som hänt, men vill ogärna gå in på detaljer förrän en undersökning kring fallet har gjorts.
– Vi kan inte gå in på de enskilda fallen, men generellt kan man ju säga att det här ska ju inte få hända, det är absolut olyckligt om det har gått till på detta viset. Nu vet vi ju heller inte riktigt vad som hänt, utan nu ska de ju titta på det och se om de kan bringa klarhet i vad som har hänt, säger kommunikationschef Lisa Klang till HBL.
Sjukhusets svar till IVO ska vara inne senast den 26 april.
Samtidigt kämpar Jimi Fritze varje dag för att bli bättre. Han var försäljningschef på ICA Maxi i Örebro när stroken slog till och har ett klart mål.
– Jag vet hur fint livet kan vara och jag vill tillbaka dit igen.