Finlands hopp finns i luftrummet
Drönarna, de obemannade luftfarkosterna som kan styras från marken, blir allt vanligare och är en potentiell stor inkomstkälla för Finland.
Tänker du på en predator som tar livet av människor i fjärran land när du hör ordet drönare? Vi måste komma bort från den här synen, säger Taro Kuusiholma som är Trafis specialexpert på luftfart. Tänk i stället på drönare som pollinerar plantor, levererar pizzor eller som inspekterar elledningar efter en stor storm. Det är några exempel på hur drönare kan användas för kommersiellt bruk. Och Finland hoppas på att kamma hem jackpot här.
– Jag tror att vi står inför en industriell revolution. Dessutom handlar det om något mycket större än bara drönare. Det är inte längre frågan om klassisk luftfart. Vi måste titta ännu högre upp i luften till rymden. I femtio års tid har man diskuterat var gränsen för atmosfären och rymden går, säger han.
I framtiden kommer det att finnas drönare, halvt eller helt obemannade, som också rör sig uppe i atmosfären eller i rymden. I tisdags köpte Google ett företag som tillverkar satellitdrönare som går på solenergi. Tanken är att de förser svårtillgängliga regioner med internet. Facebook, i samarbete med bland annat Nokia och Samsung, jobbar också på ett liknande projekt.
Lika stort som internet
- Drönare är obemannade luftfarkost i olika storlekar.
- Mest kända är de från det militära. Bland annat USA använder dem för att precisionsbomba mål, men drönare används också till mycket annat.
- I Finland används de i dag främst till att fotografera och filma vyer, att fotografera med värmekamera eller till laserskanning.
- En drönare kan väga allt från några gram till flera ton.
Både på global, europeisk och finländsk nivå jobbar man nu med tre saker: att låta drönarna flyga i det allmänna luftrummet om några två år, att göra dem trygga för sin omgivning och att se till att medborgarna inte kan bli utsatta för olovlig övervakning. Kommersiella drönare kommer att bli en stor global industri. Så här beskriver Europeiska kommissionen nuläget:
"Effekten av drönarna och deras många användningsområden på ekonomin kan potentiellt jämföras med utvecklingen av internet på 90-talet."
Med drönare kan du flyga billigt. Och de kan användas till nästan vad som helst. Det är kanske den största orsaken till att intresset för dem just nu är så stort.
– Det är 50–80 procent billigare att använda en drönare i stället för en helikopter för att inspektera el- eller gasledningar, säger Kuusiholma.
Han ritar upp en vision där de ingenjörer som inte längre är anställda av Nokia i stället jobbar inom den finska drönarindustrin. De nya tillväxtindustrierna man talat om de senaste åren finns inom spelbranschen och cleantech – här serveras nu en tredje möjlighet.
– Finland är ett litet land som traditionellt varit bra på ny teknologi. Luftfartsbranschen kunde vara det nya cleantech. Det är inte själva flygandet som är viktigast, utan vilken typ av jobb drönaren utför.
Finland visar framfötterna
Innan Europeiska kommissionen förra veckan gav ut ett papper om civila drönare tog ordförande José Manuel Barroso pappret till sitt bord.
– Det brukar han sällan göra, vilket innebär att det var politiskt betydelsefullt.
I Europa väntar man sig 150 000 nya jobb i branschen innan 2050. Och enligt en annan prognos skapas 70 000 nya jobb på tre år när drönarna får flyga i det nationella amerikanska luftrummet. Den ekonomiska påverkan skulle vara närmare 9,8 miljarder euro.
- Placerar man en kamera på drönaren kan den ge unika perspektiv som du vanligtvis inte kommer åt att filma eller fotografera, till exempel under en festival.
- Drönare som med stor precision besprutar eller vattnar grödor är vanliga i Japan.
- En drönare kan övervaka och inspektera rörledningar och oljeriggar. Det finns många platser i världen där det är vanligt med stölder eller där personalen riskerar att bli kidnappad. Potentiella oljeläckor syns tydligt i infrarött.
- I Ottawa använder man drönare för att skrämma i väg kanadagäss från stränderna.
- I Indonesien studerar man den utrotningshotade orangutangen med hjälp av drönare som knäpper bilder på djurens bon högt uppe i träden.
- Polisen i den amerikanska staden Seattle hade planer på att övervaka invånarna med drönare, men fick i fjol skrota planerna efter omfattande protester.
- E-handelsjätten Amazon meddelade i fjol att den utvecklar små drönare för att börja leverera varor. Inte långt efter blev det klart att UPS också forskar i huruvida drönarleveranser skulle löna sig.
- På Harvard-universitetet har man utvecklat en minidrönare som är lika liten som en insekt. Den kunde användas för att leta efter överlevande i kollapsade hus, eller till att pollinera plantor.
I Finland är forskarna inom drönarindustrin frustrerade över att byråkratin är en flaskhals. Innan en tyngre drönare kommer upp i luftrummet kan det räcka mer än tio veckor. Det är därför som bland annat fem ministerier, Aalto-universitetet, Tekes och finska försvars- och luftfartsindustriföreningen just nu gör upp en strategi för hur Finland ska kunna dra nytta av drönarna i framtiden.
– Redan i månadsskiftet juni–juli, då den nya luftfartsbestämmelsen träder i kraft, ska det gå snabbare och smidigare att få tillstånd att flyga.
Trögheten i beslutsfattandet beror på att det finns beslut som först måste fattas på global och europeisk nivå. Att så många ministerier är involverade i arbetet visar ändå att Finland vill satsa på luftfartsindustrin.
– Jag skulle säga att Finland är aktivast i Norden. Men alla nordiska länder jobbar för att få betydande ordförandeposter i arbetsgrupper i de internationella luftfartsorganen.
Oktokopter ovanför Tölöviken
Varför de obemannade flygfarkosterna kallas för drönare är inte svårt att förstå när man för första gången ser en femkilos oktokopter flyga.
Anttoni Jaakkola på Geodetiska institutet är en av dem som forskar i drönare i Finland. Han styr den från marken och de åtta propellrarna ger ifrån sig ett ljud som vore det hundratals bin som gav sig upp i luften utanför Tölöviken. Ibland bär drönaren med sig en värmekamera och andra gånger laserskannar den marken.
– Med en drönare kommer du åt att fotografera byggnader på ett helt annat sätt än med ett flygplan som flyger hundratals meter upp i luften, säger han.
En gång fotade oktokoptern värmeläckor i VTT:s byggnad. Försöket blev så lyckat att ägaren, Senatsfastigheter, beställde en ny värmefotografering. Med hjälp av bilderna kan man åtgärda läckorna och spara el. Andra gånger utrustas drönaren med en laserskannare som inventerar skogar.
– Att skicka ut ett bemannat flygplan kostar femtusen euro varje gång. Att köpa en oktokopter är en engångskostnad på cirka sextusen euro.
På Geodetiska institutet testar man också hyperspektrala kameror som fångar upp våglängder av ljus som inte är synliga för ögat.
– Till exempel kan du se på färgen av en gröda om den har fått tillräckligt med näring.
Pengar att tjäna
Taro Kuusiholma ser potential i det vidsträckta Lappland. Redan nu gör man testflygningar i Kemijärvi.
– Vi har mycket tomt luftrum i norr som man inte har i Mellaneuropa. Finavia förfogar över tjugofem flygplatser, och i princip är det i Kittilä och Enontekis nästan tomt om somrarna.
Finavia kunde håva in pengar på att tillåta testflygningar och utländska aktörer kunde inleda samarbete med finländska företag. Myndigheterna hoppas också att uppstartsföretagen hittar till Lappland.