Vem var Judas egentligen?
Påskens antihjälte är utan tvivel Judas. Han som sägs ha förrått Jesus för trettio silverpenningar. Enligt Matteusevangeliet ångrar Judas senare vad han har gjort, kastar silverpenningarna på tempelgolvet och går i väg och hänger sig.
I Nya Testamentet har Judas förknippats med snålhet och till och med stöld.
Evangelierna berättar aningen olika versioner om en kvinna, Maria i Betania, som smorde in Jesus fötter med dyrbart väldoftande balsam. Det här ogillades av en del, en flaska balsam kostade ungefär lika mycket som en arbetares årslön: Varför sålde man den inte och gav pengarna till de fattiga?
I Johannesevangeliet har kritiken placerats uttryckligen i Judas Iskariots mun. Men skribenten fortsätter med att Judas inte sade detta för att han brydde sig om de fattiga utan för att han var en tjuv; han hade hand om kassan och tog av det som lades dit.
Var Judas en kämpe?I alla fyra evangelier omnämns Judas som en av Jesus lärjungar som senare förrådde sin läromästare. Men Judas var ett vanligt judiskt förnamn, enligt evangelisterna fanns det också en annan Judas bland lärjungarna.
Namnet Iskaroit antas hänvisa till staden Kerioth, Judas var alltså mannen från Kerioth.
En av lärjungarna, Simon Ivraren, hörde till seloterna som motsatte sig det romerska rikets makt. Den unge teologen Matti Etelänsaari skriver på Tammerforsförsamlingarnas webbplats att också Judas kan ha varit en selot.
Om Judas trodde att Jesus skulle bli en härskare som befriar folket från de romerska ockupanterna blev han besviken. Var det därför han vände sig mot Jesus?
Skurk eller vän?
I Martin Scorseses film Kristi sista frestelse från 1988 beskrivs Judas snarare som en hjälte än som en skurk: Judas är Jesus förtrogne. Jesus försöker först undvika döden på korset, men ber sedan Judas att överlämna honom till översteprästerna så att allt ska ske som det bör.
Kanadensaren William Klassen har kommit med ytterligare en tolkning av Judas som person. Klassen tror att Judas försökte ordna en träff mellan Jesus och de judiska översteprästerna för att man skulle kunna förklara och motivera den nya tron ordentligt. När mötet slutade med att hans värderade läromästare greps och dömdes till döden fick Judas ångest och hängde sig.