Haglund: "Finland närmare Nato än någonsin"
Ryssland agerande i Ukraina har mentalt sett fört Finland närmare Nato än någonsin tidigare, säger försvarsminister Carl Haglund (SFP).
Han anser att situationen är paradoxal eftersom detta knappast varit Rysslands avsikt.
Haglund betonar att det handlar om den mentala stämningen – på en praktisk nivå är ett eventuellt Nato-medlemskap inte framme i regeringen. Enligt regeringsprogrammet ansöker man inte om medlemskap under den här valperioden, men håller möjligheten öppen.
– Atmosfären har förändrats, men jag understryker trots det att man bör ta det lugnt när det gäller att dra slutsatser, säger Haglund till FNB per telefon.
Haglund nämner en undersökning i Verkkouutiset nyligen där 53 procent av dem som deltog uppgav att de skulle vara redo att gå med i Nato om statsledningen vill det.
EU:s försvarsministrar behandlade för första gången Ukrainakrisen på sitt möte på tisdagen. I hanteringen av krisen har EU koncentrerat sig på de områden där unionen traditionellt varit stark, till exempel ökat det politiska och ekonomiska samarbetet med Ukraina.
– I det skedet då det här kräver aktiva handlingar av försvarsministrarna skulle EU vara del i en militär konflikt, säger Haglund.
Trots att konflikten mellan Ryssland och Ukraina har militära element så är EU inte part i den, påpekar Haglund.
Småskaligt försvarssamarbete
Krisen i Ukraina ökar trycket och viljan i EU-länderna att samarbeta mer inom försvaret. Men i praktiken handlar det om små steg. 22 av de 28 medlemsländerna är med i Nato.
– Nato kommer alltid att vara Europas primära forum för försvarssamarbete, den som ger säkerhetsgarantier. Det här kommer inte att förändras.
De senaste åren har man ändå strävat efter att öka försvarssamarbetet mellan EU-länderna eftersom försvarsbudgeten i många medlemsländer krympt betydligt under den ekonomiska krisen. Enligt Haglund har krisen i Ukraina lett till att man i många EU-länder är redo att öka försvarsutgifterna igen.
Förutom med EU har Finland också försvarssamarbete med de andra nordiska länderna. Om krisen i Ukraina utvidgas måste Finland ändå vara berett att klara sig på egen hand. Varken EU eller de nordiska länderna har förbundit sig att erbjuda Finland säkerhetsgarantier.
– Om det kommer en kris måste Finland vara berett på att försvara sig självt, det är vår utgångspunkt.