Deras nyckel till samhället är utbildning
Flera tusen skolpliktiga invandrarunga riskerar bli utanför samhället ifall de inte får finländsk grundutbildning. Nu saknas nationella spelregler för den här gruppen – allt beror på kommunernas och skolornas välvilja.
Utan avgångsbetyg från en finländsk grundskola kan man inte söka vidare till yrkesutbildning eller gymnasium. Det är ett stort problem för många invandrarunga som har kommit hit medan de var för gamla för att gå i skola och därför saknar avgångsbetyg från grundskolan. De riskerar bli utanför hela utbildningssystemet och i förlängningen utanför samhället.
Ungdomarna har olika stadier av skolgång bakom sig. Några kan inte läsa och skriva medan en del har gått gymnasiet i ett annat land.
Chefen för invandrararbetet i Esbo, Said Aden, efterlyser jämlikhet i utbildningen.
– Att leva i det här samhället utan de kunskaper som grundskolan ger leder till att det bildas två grupper, en grupp som inte kan tävla på arbetsmarknaden och en annan utbildad konkurrenskraftig grupp unga, säger Aden.
Någon som inte kan läsa eller skriva eller endast har några år av skola bakom blir den svagaste länken i samhället. Aden hoppas att man kan ta hand om den och hindra utslagningen.
I dagsläget saknas det lagstiftning som skulle garantera de här ungdomarna utbildning. Den utbildning som ordnas är beroende av kommunernas och skolornas välvilja. Finns det inte pengar så blir det ingen utbildning.
I höstas tillsattes en arbetsgrupp som ska lösa ansvarsfrågan och finansieringen. De stora städerna, Esbo, Helsingfors, Grankulla, Uleåborg, Tammerfors, Åbo och Vanda samt Kommunförbundet har krävt att Undervisningsministeriet ska ta hela ansvaret och ge regionerna i uppdrag att ordna undervisning för unga invandrare i åldern 17–25 år och samtidigt helt ersätta skolorna för det.
- Risken för att en ung invandrare blir utan utbildning och arbete är fem gånger större än för finländare.
- Hur många invandrarunga som behöver grundskola vet ingen med exakthet men man uppskattar att de är kring 2 500–3 000 i hela landet. De är mellan 17 och 25 år.
- Arbetsgruppen som funderar på grundskoleutbildning för invandrare beräknas vara klar med sitt arbete i augusti.
- Enligt en beräkning som Kommunförbundet och städerna gjort skulle kostnaden för en ung invandrare som behöver grundskoleutbildning bli 6 500 euro per år.
Enligt rektor Matti Kauppila som är medlem i arbetsgruppen är finansieringen en svår fråga.
– Vi har en krävande sits på grund av situationen i statsekonomin. Det är mycket svårt att förpliktiga kommunerna till nya uppdrag när målet är att minska dem, säger Matti Kauppila.
Samtidigt anser han att en ung människa som inte har avgångsbetyg från grundskolan inte har några chanser på arbetsmarknaden.
Platserna räcker inte till
Huvudstadsregionens kommuner ger för närvarande undervisning för ungdomar som saknar avgångsbetyg. Flera hundra är invandrare. På vuxenutbildningsinstitutet i Vanda undervisas ett åttiotal invandrarunga. Hur många som är utanför och står i kö för utbildningen är det svårt att veta.
– Ingen kan svara på den frågan, det flyttar in nya invandrare hela tiden från olika delar av landet. Utbildningsplatserna räcker inte till, vi kan ta emot åttio studerande men efterfrågan är större, säger utbildningschef Marja Repo vid Vanda vuxenutbildningsinstitut.
I en klass sitter Festina Avdiu 18 år från Kosovo, Hussam Ahmad 23 år från Irak och Delnia Fathipur 20 år från Iran.
De går i en så kallad förberedande klass och har lämnat in ansökan till yrkesutbildning som startar på hösten. Flickorna tänker bli närvårdare och Hussam söker till logistik- och byggnadsbranschen.
– Jag skulle försöka komma in i en annan skola om jag inte studerade här. Utan utbildning kan man inte leva i Finland. Jag har lärt mig mycket nytt om folk och fått många vänner från olika kulturer, säger Festina. Hon har gått grundskola och gymnasium i Kosovo. Hussam har gått sex år i skola i Irak. Han var 19 år då han kom till Finland och sökte genast jobb men alla sade att han måste kunna finska så han blev utan.
– Jag vill ha en egen bostad och ett jobb, säger han och visar sina svällande armmuskler. Han besöker ett gym cirka tio gånger i veckan.
I studierna vid vuxenutbildningsinstitutet ingår också arbetspraktik.
– Det ger den studerande en känsla för arbetslivet, säger lärare Yasamin Salonen.