Folktinget oroat för vården på svenska
Frågan om vad vårdreformen betyder för svenskspråkiga finländare, speciellt för personer med särskilda behov, var huvudtema när Svenska Finlands folkting möttes i går.
Oklarheterna om hur social- och hälsovården ska ordnas rent konkret i Finland i framtiden avspeglade sig i folktingsdebatten i Helsingfors i går. Ingen har klara svar på hur den svenska servicen påverkas i vårdkedjan, men det måste finnas politisk vilja att försvara de mest utsatta, var budskapet.
– Psykvård, missbrukarvård, handikappservice, specialomsorg, barnskyddsverksamhet och vård av personer med minnessjukdomar är vårdformer som ska koordineras gemensamt, sade ordförande Christina Gestrin (SFP).
Joonas Leppänen (VF), även medlem i Helsingfors social- och hälsovårdsnämnd, sade att han i Helsingfors sett hur den svenska servicen kan leva farligt när man omorganiserar.
– Om man låter privata aktörer sköta all svensk service hamnar den lätt utanför en demokratisk kontroll. I det långa loppet bidrar man till en situation där svensk service kan förlora sin legitimitet.
Bland andra Michael Berner (Saml) hakade på temat:
– Det bekymrar mig att de små inhemska tjänsteproducenterna kanske inte kommer att klara sig i framtiden, sade han och gav Ralf Friberg (SDP) rätt i att multinationella vårdföretag är mer intresserade av att göra vinst än av att trygga vården på svenska.
- Svenska Finlands folkting arbetar för att stärka svenskans ställning och den svenskspråkiga kulturen i Finland. Det bevakar den svenskspråkiga befolkningens rättigheter och intressen.
- Folktinget samlas till session en gång om året.
- Den högsta beslutande makten har de 75 ledamöterna. De utses för fyra år i taget utifrån resultatet i kommunalvalet.
- Mellan sessionerna leds verksamheten av Folktingets styrelse. Ordförande är Christina Gestrin (SFP) och under styrelsen arbetar olika utskott med frågor kring bland annat utbildning, vård och frågor som berör unga.
- Alla riksdagspartier med svensk verksamhet är representerade och verksamheten styrs av lagen om Folktinget.
Lena Sjöberg-Tuominen (Gröna) talade för samkommunen Kårkulla.
– För personer med specialbehov och funktionsnedsättningar är det omöjligt att kommunicera på annat än sitt modersmål. Vi behöver samla alla resurser och inte splittra servicen på flera producenter, sade hon och varnade för att låta sakkunskap och tyst kunskap inom organisationen gå till spillo.
Den svenskspråkiga lärarutbildningen väckte också debatt.
– Alla barn ska ha rätt till en högklassig undervisning och behöriga lärare, oberoende av var i Svenskfinland de bor. Folktinget ska verka för att trygga tillgången på behöriga lärare i hela Svenskfinland, slog Gestrin fast.
Våga svenska
Folktingets nyaste kampanj Våga svenska, som startade på Facebook redan i fredags, syntes i form av lysande röda tygkassar bland deltagarna. På kassen står "Våga svenska" i vitt tryck och ett pekfinger visar på ordet våga. Initiativet stöds bland andra av rapparen Jesse P. Våga svenska är ett motdrag till det medborgarinitiativ om att göra svenska frivillig som behandlas i riksdagen inom kort.
I mötessalen fick kassarna gillande blickar, men åländska Sara Kemetter (S) undrade ändå varför man valt att skapa en lite negativ laddning kring kampanjen genom att antyda att det kan vara hotfullt att tala svenska, att det kräver mod.
Gestrin svarade häpet att det inte alls är så det är tänkt.
Under gårdagens session behandlades sju olika motioner. Två gällde lärarutbildningen, men också oron för Brages pressarkiv luftades.
– Att rädda arkivet kräver en ganska liten summa, men det är ett stort historiskt kapital man kan rädda, kommenterade Mats Nylund (SFP).